Projektet Från snack till verkstad har under snart tre års tid verkat för att stärka användningen av Funktionsrättskonventionen i Sverige. Projektet har tagit fram en webbaserad funktionsrättsguide, men även hjälpt medlemsförbunden i Funktionsrätt Sverige i arbetet med att driva enskilda fall till domstol. Den 24 september presenterades erfarenheterna från projektets juridiska arbete vid ett heldagsseminarium i Funktionsrätt Sveriges lokaler i Sundbyberg.

Svenska myndigheter och domstolar ska tolka svensk rätt i ljuset av Funktionsrättskonventionen, men det är svårt att få gehör för betydelsen av internationella konventioner i svenska domstolar.

– Det är svårt att få fäste i domstol för “konventionskonforma” tolkningar av svensk rätt. Inte i något av de fall vi engagerat oss i har domstolarna tagit hänsyn till argument utifrån Funktionsrättskonventionen och bara i ett fall har de tagit hänsyn till Europakonventionen, säger Andrea Bondesson, jurist i Från snack till verkstad.

Men projektet har haft framgångar i det juridiska arbetet. Stellan Gärde, juridiskt ombud, berättade om ”fallet Anders”, som avgjordes i Kammarrätten förra hösten. Kammarrätten kom fram till att kommunens beslut att tvinga Anders att flytta från sitt boende stod i strid med Europakonventionen.
– Alla som drivit liknande fall tidigare har varit med om att Europakonventionen bara viftats bort. Nu kan man inte göra det längre, säger Stellan Gärde.

Under hela projekttiden har Från snack till verkstad samarbetat med projektet Lagen som verktyg, som också medverkade vid seminariet. Båda projekten är finansierade av Arvsfonden.

Heldagsseminariet avslutades med en diskussion om hur civilsamhället kan arbeta vidare med att stärka rättighetsperspektivet i Sverige och i det svenska rättsväsendet.

Under den närmaste tiden kommer vi att publicera ett flertal föredrag från Sommarskolan om funktionshinder och mänskliga rättigheter, som ägde rum vid Furuboda folkhögskolan den 21-24 augusti. Redan idag kan du ta del av Gerard Quinns introduktionsföreläsningar om Funktionsrättskonventionen.

Här är länken till föredragen:

https://funktionsrattskonventionen.se/foredrag-vid-sommarskolan-20

Professor Gerard Quinn är världsledande forskare när det gäller Funktionsrättskonventionen och ledare för den världsberömda International Disability Law Summer School i Galway. Han medverkade på Sommarskolan om funktionshinder och mänskliga rättigheter på Furuboda folkhögskola den 21-24 augusti 2018, både som föreläsare om konventionen och som ledare för det avslutande rättegångsspelet (Moot Court) om funktionsrätt.

– Sommarskolan i Sverige är viktig av flera skäl. Sverige har en lång tradition av social utveckling och funktionshinder. Jag tycker att det är dags att uppdatera den här modellen genom att ta in betydelsen av mänskliga rättigheter, säger Gerard Quinn.

Konventionen som verktyg

Gerard Quinn betonar också hur viktigt det är att lära sig använda Funktionsrättskonventionen som verktyg för förändring.

– Konventionen kan inte bara användas för att kritisera funktionshinderpolitiken, utan den kan också bygga nya modeller och skapa en ny funktionshinderpolitik.

Sverige har ratificerat Funktionsrättskonventionen och FN:s övervakningskommitté för konventionen kommer inom något år att ge Sverige nya rekommendationer för hur rättigheterna ska införas. Gerard Quinn tycker att det viktigaste Sverige behöver göra är att bygga upp en oberoende, nationell MR-institution.

– Den ska gälla för alla, men kan visa sig vara särskilt viktig för personer med funktionsnedsättning, betonar Gerard Quinn.

Mini-institutioner

Gerard Quinn framhåller att Sverige saknar en del när det gäller att uppfylla konventionen, framförallt när det gäller “Independent Living”.

– Jag anser att gruppboenden egentligen är att betrakta som “mini-institutioner”. Det finns många länder som rör sig bort ifrån den modellen. Ni kan lära av dem, säger Gerard Quinn.

Gerard Quinn efterlyser också att den akademiska världen i Sverige tar en mer aktiv roll i förändringsarbetet, i samverkan med civilsamhället.

– Samarbeten mellan funktionshinderrörelsen och universiteten kan utvecklas och bli riktigt kraftfulla.

Intervjun med Gerard Quinn genomfördes i samarbete med projektet Lagen som verktyg. Sommarskolan 2018 arrangerades av Från snack till verkstad i samarbete med Raoul Wallenberg Institutet i Lund.

Den 21-24 augusti arrangerades Sommarskolan om funktionshinder och mänskliga rättigheter. Ett trettiotal deltagare – studenter, doktorander, forskare och yrkesarbetande med stort intresse för funktionshinderfrågor – samlades vid Furuboda folkhögskola i Skåne för att fördjupa sina kunskaper om funktionsrätt och mänskliga rättigheter. Sommarskolan arrangerades av Funktionsrätt Sveriges projekt Från snack till verkstad i samarbete med Raoul Wallenberg Institutet i Lund.

– Det har varit jättebra övningar och föreläsare, intressanta föredrag och extremt lärorikt, säger Filip Lundquist, som studerar juridik i Lund och deltog för första gången på Sommarskolan om funktionshinder och mänskliga rättigheter.

Filip säger att han särskilt tar med sig kunskapen om hur konventionen kan användas som verktyg för att förändra samhället. Filip har en bit kvar på juristutbildningen men vill gärna jobba med funktionsrätt när han är färdigutbildad.
– Och det här är definitivt den hjälp som behövs för att komma igång.

“Moot Court” en höjdpunkt

Den avslutande övningen, Moot Court, lyfts fram som en höjdpunkt under sommarskolan. Den här övningen var ett slags rättegångsspel där deltagarna fick öva sig i att argumentera utifrån Funktionsrättskonventionen. Deltagarna delades in i två lag – det ena laget representerade regeringen i ett land medan det andra representerade en organisation från civilsamhället i landet. Parterna fick framlägga sina argument till en jury som representerade FN-kommittén som övervakar konventionen.

I juryn samlades betydande nationell och internationell expertis inom området – den bestod av professor Gerard Quinn, en av pionjärerna i arbetet med konventionen och ledare för International Disability Law Summer School på Irland, Lars Lööw, tidigare ordförande i Handikappförbunden och idag generaldirektör för ESF-rådet och Annika Jyrwall Åkerberg, MR-jurist hos Civil Rights Defenders.

– Det var spännande och lite nervigt – men roligt, säger kursdeltagaren Åsa Granbom-Jonsson, som är socialpedagog och arbetar vid Lasse Brukarstödcenter.

Åsa representerade regeringen i rättegångsspelet och regeringssidan förlorade.

– Det hoppas jag att vi (regeringen) kommer att göra många gånger framöver, säger Åsa Granbom-Jonsson.

Bra möjlighet att bilda nätverk

Chavia Ali deltog i sommarskolan för andra året. Hon lyfter särskilt fram värdet av att träffa andra personer med kunskaper och intresse av funktionsrätt och mänskliga rättigheter.

– Det bästa med sommarskolan är att jag träffade många människor. Det är en bra möjlighet att dela kunskaper med andra och att bilda nätverk, säger Chavia Ali.

Klicka i videospelaren för att se intervjuerna i sin helhet. Intervjuare är Anna Bergholtz, journalist.

Den 21 augusti inleddes den andra upplagan av Sommarskolan om funktionshinder och mänskliga rättigheter. Under tre intensiva dagar samlas trettiotalet deltagare vid Furuboda folkhögskola för att fördjupa sina kunskaper i funktionsrätt och mänskliga rättigheter .

I Sommarskolans första lektionspass på onsdagen gav Annika Jyrwall Åkerberg, MR-jurist hos Civil Rights Defenders, en introduktion till mänskliga rättigheter och hur dessa kan användas som verktyg för förändring av samhället.

– Det är bristerna i samhället som skapar funktionshindret. När ni förstår det – då förstår ni mänskliga rättigheter, säger Annika Jyrwall Åkerberg.

Annika Jyrwall Åkerbergs varvade sin föreläsning med praktiska övningar, där deltagarna fick diskutera hur rättighetsperspektivet kan tillämpas i konkreta exempel från verkligheten.

Gerard Quinn, världsledande funktionsrättsforskare och en av pionjärerna i arbetet med Funktionsrättskonventionen, berättade sedan om den intrikata politiska processen bakom framtagandet av konventionen för ett drygt decennium sedan.

Gerard Quinn gick också igenom Funktionsrättskonventionens innehåll och upplägg.

– I de första artiklarna förklaras syftet med konventionen. Förordet är faktiskt också viktigt. Det kan användas som tolkningsverktyg, även om det inte är juridiskt bindande, förklarade Gerard Quinn.

Han lyfte särskilt fram betydelsen av rättighetsartiklarna 12 och 19 – om likhet inför lagen och rätten att leva självständigt och oberoende i samhället.

– Du kan bryta ned hur många barriärer som helst, men om personer med funktionsnedsättning fortsätter att vara osynliga i samhället kommer nya barriärer att uppstå.

Sommarskolan arrangeras av Funktionsrätt Sveriges arvsfondsprojekt Från snack till verkstad, i samarbete med Raoul Wallenberg Institutet.

Pressmeddelande om sommarskolan på Mynewsdesk