Under några sommardagar i slutet av augusti kommer studenter, doktorander och forskare att samlas vid Furuboda folkhögskola utanför Kristianstad för att fördjupa sina kunskaper om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen. Deltagarna får samtidigt möjlighet att träffa några av de främsta svenska och internationella experterna och forskarna inom området.

Initiativtagare till Sommarskolan om funktionshinder och mänskliga rättigheter är Funktionsrätt Sveriges projekt Från snack till verkstad, men i år arrangeras den i samarbete med Raoul Wallenberginstitutet i Lund.

– Sommarskolan är en unik möjlighet att lära sig om konventionen på djupet och för deltagarna att knyta nätverk med andra som brinner för funktionshinder och mänskliga rättigheter. Vi är väldigt glada för möjligheten att genomföra sommarskolan för andra året, säger Lars Lindberg, projektledare för Från snack till verkstad.

Sommarskolan vänder sig i första hand till doktorander och mastersstudenter som vill fördjupa sina kunskaper om funktionshinder och mänskliga rättigheter.

Bland föreläsarna vid årets sommarskola finns Gerard Quinn, professor i juridik vid National University of Ireland. Gerard Quinn är en av arkitekterna bakom Funktionsrättskonventionen och leder även den världsberömda sommarskola som arrangeras av Centre for Disability Law & Policy i Galway och som varit en inspiration för den svenska sommarskolan.

Gerard Quinn kommer bland annat att hålla i en övning, en så kallad Moot Court, på sommarskolans avslutningsdag den 24 augusti.

Plats: Furuboda folkhögskola
Tid: 21-24 augusti 2018

Kontakt – pressackreditering:
Lars Lindberg, projektledare, Från snack till verkstad
E-post: lars.lindberg@funktionsratt.se

Bryter besparingar inom LSS mot de mänskliga rättigheterna? Det är rubriken på vårt seminarium i högskolan i Visby under Almedalensveckan. Seminariet arrangeras tillsammans med projektet Lagen som verktyg. Diskussionen kommer att ledas av MR-juristen Hanna Gerdes och i panelen finns personer med olika perspektiv på frågan.   

Utgångpunkten för seminariet är den debatt som den senaste tiden rasat kring neddragningarna inom LSS. I
våras slopades besparingskravet i den pågående LSS-utredningen, men kommer det att förändra myndigheternas restriktiva bedömningar? Bryter myndigheterna mot lagens intentioner och de mänskliga rättigheterna?

I seminariet kommer olika rättskällors status att diskuteras, men vi kommer också in på hur funktionsrättsrörelsen bör arbeta för att få större genomslag för rättighetsperspektivet i LSS-frågan.

Medverkande:

• Hanna Gerdes, moderator, Hanna and Goliath Law&Education
• Mathias Blomberg, IGNE Advokatbyrå
• Andreas Pettersson, Södertörns högskola
• Anna Barsk Holmbom, ABH utbildning och rådgivning
• Anna Bergholtz, Journalist
• Jessica Smaaland, STIL

Tid: Torsdagen den 5 juli kl 10.00-11.00
Plats: B-huset, Uppsala universitet, Huvudentré Cramérgatan 3, sal: B11

Länk till Almedalskalendariet:
http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/51483

Länk till Facebookevent:
https://www.facebook.com/events/257882664771312/

Fredagen den 25 maj arrangerade projektet en heldagskonferens om uppföljning av Funktionsrättskonventionen och Agenda 2030. Här är länken till presentationer från konferensen:

Presentationer från konferensen om uppföljning av Funktionsrättskonventionen den 25 maj

Projektets heldagskonferens den 17 april avslutades med en panelsamtal över temat för dagen:

Kränker Sverige rätten till ett självständigt liv?

– Ja, i alla fall om man tittar på forskningsläget. Man kan gå område för område – människor med funktionsnedsättningar har inte lika förutsättningar eller lika möjligheter. Även enklare funktionsnedsättningar är våldsamt stratifierande när det gäller saker som inkomst, utbildningsnivå och möjligheten att kunna leva ett självständigt liv på sina egna villkor, säger forskaren Andreas Pettersson.

Annika Jyrwall Åkerberg, MR-jurist på Civil Rights Defenders, betonar att frågan är lite mer komplicerad rent juridiskt. Det finns områden där vi kränker rätten till ett självständigt liv, men inom andra områden kan det vara svårare att avgöra.
– Inom en del områden har vi inte hunnit med att göra saker på det sätt som FN:s konventioner säger att vi ska göra. Då är frågan om vi har en progressiv utveckling eller inte. Om vi inte har en progressiv utveckling – Ja, då kränker vi rättigheterna, säger Annika Jyrwall Åkerberg.

Kan man använda sig av FN:s funktionsrättskommitté för att sätta press på Sverige?

– Jag är tyvärr tveksam till att vi kan ha någon nytta av att gå dit med individuella klagomål. Sverige är såpass litet i sitt sammanhang och har kommit såpass långt i det här sammanhanget, säger Annika Jyrwall Åkerberg.

– Det är svårt, eftersom det inte finns några sanktionsmedel, säger Susanne Berg från organisationen STIL.

Susanne Berg berättar hur den engelska funktionsrättsrörelsen har jobbat med att lyfta upp saker till funktionsrättskommittén. Till slut gjorde FN:s kommitté en särskild inspektion i England, men problemet är att FN:s kommittéer har begränsade möjligheter att påverka olika länders politiker.

Finns det exempel på att MR-rörelsens påverkansarbete har givit resultat?

– När man tittar på framgångsrika exempel – då bör man se på Barnkonventionen. Civilsamhället har gjort ett enormt påverkansarbete under 30-40 år, där man också har växeldragit med FN:s barnrättskommitté, som samtidigt har radikaliserats, säger Andreas Pettersson.

Projektet deltog med seminarium och egen monter vid Barnrättsdagarna på Conventum i Örebro den 24-25 april 2018. På onsdagen arrangerade vi ett seminarium om “LSS och barns rättigheter” tillsammans med forskarna Lill Hultman och Ann-Marie Öhrvall från Karolinska Institutet.

Forskarna från Karolinska Institutet presenterade en kvalitativ studie om LSS-handläggarnas sätt att förstå och tillämpa Barnkonventionens krav på att barn ska ges möjlighet att vara delaktiga i beslutsprocesser om stödinsatser, men med beaktande av barnets ålder och mognad.

Studien visar att möjligheten till delaktighet i hög grad är beroende på socialarbetarnas kompetens. I realiteten utgår handläggarna oftast från föräldrarnas önskemål när barnet är under 15 år. Och när det gäller beslut om personlig assistans hade barnets perspektiv knappast någon betydelse överhuvudtaget – istället fattades besluten nästan uteslutande med hänvisning till prejudicerande domar.

Ola Linder, MR-jurist från vårt samarbetsprojekt Lagen som verktyg, gick närmare in på hur de senaste årens neddragningar inom LSS och personlig assistans har drabbat familjer och barn med funktionsnedsättningar. Framförallt framhöll Ola Linder hur besluten om insatser ofta strider mot kraven i Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen.
– Beslut om insatser utgår sällan ifrån barnets bästa eller rätten till självbestämmande, betonade Ola Linder.

Seminariet avslutades med att Från snack till verkstads Lars Lindberg och Tor Gustafsson presenterade projektet och arbetet med Funktionsrättsguiden.