Hur långt har arbetet med funktionsrätt kommit globalt?
World Policy Analysis Center har nyligen sammanställt statistik som ger en ganska dyster bild av läget i olika delar av världen.
Nyligen firades tioårsjubileet av Funktionsrättskonventionens födelse. Sedan 2006 har 168 länder ratificerat konventionen, vilket får betraktas som en stor framgång. Men aktuell statistik visar att det finns mycket kvar att göra för att implementera konventionens rättigheter internationellt.
Endast 29 procent av alla barn I Indonesien mellan 6-11 år med funktionsnedsättning går i skolan – för befolkningen i övrigt är motsvarande siffra 89 procent. I USA lever nästan var tredje person med funktionsnedsättning under fattigdomsgränsen.
Siffrorna visar ändå att utvecklingen i flera avseenden går i positiv riktning. Det har exempelvis blivit vanligare att funktionshindrades rättigheter kommer till uttryck i konstitutionella rättigheter.
Men i dagsläget är det endast en fjärdedel av världens länder som garanterar lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning i konstitutionen.
Via den här länken kan du se det aktuella läget för konstitutionella rättigheter i olika länder!
Den 18 oktober arrangerade Från snack till verkstad en konferens i Solna om arbetet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Nu finns alla föredrag från konferensen på video!
Medverkande:Thomas Hammarberg, tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter. Andrea Bondesson, jurist på Handikappförbunden, Lars x Nilsson, Regeringskansliet, Malin Ekman Aldén, t f GD på Myndigheten för delaktighet, Johan Vamstad, docent vid Ersta-Sköndal Högskola, Maria Johansson, ordförande för Forum Kvinnor och funktionshinder (FQ), Lars Lindberg, projektledare för Från snack till verkstad och Ines Uusman, styrelseledamot i Handikappförbunden. Moderator:Hanna Gerdes
Från snack till verkstad kommer att välja ut ett fall om assistansersättning som vi överklagar till domstol.
Hör gärna av dig om du har ett fall för oss!
Det vi söker är ett fall där du behöver hjälp med att prata och kommunicera med andra människor, men har förlorat din assistansersättning från Försäkringskassan eller fått betydligt färre timmar beviljade.
Konventionen är inte en lag, men domstolen ska ändå ta hänsyn till det som står i den.
Från snack till verkstad engagerar sig i rättsfall för att försöka få svenska domstolar att tolka svensk rätt och EU-rätt utifrån de krav som ställs i FN-konventionen.
Projektet ska tillsammans med Handikappförbundens medlemsförbund driva fem fall under de kommande tre åren.
Vi kan alltså bara hjälpa till med ett fåtal utvalda fall.
Fyll i formuläret om du har ett fall för oss.
Det vi söker är alltså ett fall där du som haft assistansersättning har förlorat den. Eller har fått betydligt färre timmar. Men du ska ha behov av hjälp med att prata och kommunicera med andra människor.
När personer med funktionsnedsättning driver rättsliga frågor kopplade till sin funktionsnedsättning får de sällan rätt till rättshjälp eller annat juridiskt stöd.
I många fall kan det därför vara svårt för den enskilde att bevaka de rättigheter som definieras i Funktionsrättskonventionen.
– Förvaltningsprocessen anses enklare än allmän process, så därför saknas ofta möjlighet till rättshjälp i fall som drivs i förvaltningsrätten. Det rör frågor som handlar om delaktighet, inkludering och lika rättigheter. Rättshjälp kan vara en förutsättning för att få dessa rättigheter tillgodosedda.
Det påpekar Andrea Bondesson, jurist på Handikappförbunden, med anledning av en aktuell dom från Kammarrätten i Göteborg.
Andrea Bondesson
En man med funktionsnedsättningar nekades personlig assistans av Malmö stad. Han sökte rättshjälp för att kunna bevaka sina rättigheter vid överklaganden av beslutet om assistans.
Förvaltningsrätten i Malmö avslog mannens begäran om rättshjälp och i december 2016 avslog även Kammarrätten i Göteborg mannens överklagan.
Kammarrätten anser att mannen inte har rätt till rättshjälp.
Mannen har svårt att göra sig förstådd, eftersom hans språkliga förmåga är begränsad. Kammarrätten menar att han ändå kan föra sin talan med hjälp av den gode mannen. De hänvisar också till domstolens utredningsskyldighet, som anses hjälpa den enskilde att föra en process.
Andrea Bondesson påpekar att en god man oftast är en lekman utan juridisk skolning och att domstolens utredningsskyldighet eller processledningsansvar inte bidrar särskilt mycket till att kompensera för avsaknaden av rättshjälp.
– Ett exempel är att den enskilde när en överklagan är ofullständig eller på annat sätt inte har utvecklat alla aspekter som tas upp eller inte skickat med all bevisning som omnämns får ett brev av domstolen. I detta kan det stå: “Ni föreläggs att slutföra er talan.” Då är det inte lätt för den enskilde att förstå vad som fattas i överklagan, säger Andrea Bondesson.
Fakta: Rättsskydd/Rättshjälp
Rättsskydd ingår normalt i hem-, villa- och fritidshusförsäkringar, men villkoren kan variera mellan olika försäkringsbolag. Vanligen omfattas inte förvaltningsprocess av rättsskyddet i hemförsäkringarna. Om du saknar en försäkring som täcker kostnaden för en rättslig tvist kan du ha rätt till rättshjälp. Kolla först med ditt försäkringsbolag vad som gäller i ditt fall!
Många ansökningar om rättshjälp får avslag i fall som avgörs i allmän förvaltningsdomstol. Det beror på att förvaltningsdomstolarna enligt förvaltningsprocesslagen har en skyldighet att utreda varje ärende.
Däremot erbjuder ett flertal assistansbolag kostnadsfri juridisk rådgivning i frågor som handlar om personlig assistans.
Lever Sverige upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? Den frågeställningen var också titel för projektet Från snack till verkstads konferens i höstas. Konferensen avslutades med ett panelsamtal.
Paneldeltagare: Ines Uusman, Handikappförbunden, Malin Ekman Aldén, Myndigheten för delaktighet, Maria Johansson ochForum Kvinnor och funktionshinder (FQ). Moderator: Hanna Gerdes
