Gerard Quinn, professor i juridik vid National University of Ireland är en av arkitekterna bakom konventionen som togs fram för drygt tio år sedan.

I ett samtal med Från snack till verkstads Andrea Bondesson berättar Gerard Quinn om Funktionsrättskonvention (CRPD) och hur ratificeringen av konventionen i grunden förbättrat förutsättningarna för arbetet med funktionsrättsfrågor i Europa.   

Du kan välja textning på svenska eller engelska (inställningar -> undertexter i menyn längst ned till höger i videon).

Raoul Wallenberginstitutet arrangerade ett rundabordssamtal i Lund om Funktionsrättskonventionen måndagen den 6 mars.
Vid mötet berättade Gerard Quinn, professor i juridik vid NUI Galway och en av pionjärerna i arbetet med Funktionsrättskonventionen, om processerna och tankarna som låg till grund för konventionen.

– Alla ville inte att det skulle bli en riktig konvention. Det var tillfälligheter som låg bakom dess tillkomst, säger Gerard Quinn.
Han menar att en viktig poäng med konventionen är att den lyfter fram individen och han beskriver konventionen som en slags rättviseteori. Gerard Quinn påpekar att det är flera olika idéer om jämlikhet som fogats samman i konventionen.
– Men det är individens rätt till oberoende som utgör själva kärnan.

Gerard Quinn tycker att ett stort värde med konventionen ligger i de processer som den sätter igång i olika länder.
Arbetet med konventionen kräver nya former av samarbeten mellan myndigheter och civilsamhället.
– Det är viktigt att få till stånd en förändringsprocess där civilsamhället finns med vid bordet, säger Gerard Quinn.

Läs även inlägget om rundabordssamtalet på Lagen som verktygs hemsida:

Rundabordssamtal med Gerard Quinn om hur Funktionsrättskonventionen ska förverkligas

Handikappförbunden har samlat en arbetsgrupp med anledning av den statliga översynen av assistansersättningen och LSS (Dir 2016:40).

I direktiven till översynen står det att lagen är svårtolkad och att begreppen måste bli tydligare. Handikappförbunden håller inte med:

– Vi delar inte uppfattningen att lagen är svårtolkad, utan att det istället är den juridiska tillämpningen som brister, säger Pelle Kölhed, vice ordförande i Handikappförbundens styrelse och expert i den statliga översynen av LSS.

I en skrivelse som skickats till den statliga översynen framhåller Handikappförbunden att Sveriges godkännande av Funktionsrättskonventionen inte medger lagändringar som på något sätt försvagar redan lagstadgade rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

Handikappförbunden anser att de centrala begreppen i LSS i första hand måste definieras av den enskilde som omfattas av lagens insatser.

Länk till Handikappförbundens skrivelse

Länk till Handikappförbundens pressmeddelande 

Vår jurist Andrea Bondesson har intervjuats av tidskriften Funktionshinderpolitik om vårt projekt och om funktionsrättskonventionens ställning i domstolarna. Hon lyfter bland annat fram möjligheten att driva processer som ett verktyg:

– Det är något som funktions­hinder­rörelsen måste göra gemensamt. Som enskild individ kan du föra in det här vid en klagan, men jag tror att det behövs att man gör det här på bred front och i stor utsträckning utifrån en väl underbyggd argumentation för att förmå domstolarna att inse det här är något de måste titta på.

Utmanar rätten

Mental Health Europe har gjort en animerad film om Funktionsrättskonventionens 12:e artikel.

Artikeln handlar om Likhet inför lagen. I artikeln betonas den enskildes medbestämmanderätt i frågor som rör det egna livet. Personer med funktionsnedsättning har rätt att åtnjuta rättskapacitet på lika villkor som andra människor.

FN har rekommenderat Sverige att ersätta förvaltarskap och ställföreträdande beslutsfattande med ett stödjande beslutsfattande.