Okategoriserade

Under november avslutades projektet Från snack till verkstad med ett välbesökt slutseminarium i Funktionsrätt Sveriges lokaler i Sundbyberg. Projektet har under tre år arbetat för att stärka användningen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige.

Projektledare Lars Lindberg inledde med att gå igenom resultatet av projektets arbete. Därefter presenterades den verktygslåda som projektet tagit fram för att stödja funktionshinderrörelsens fortsatta arbete med uppföljning av konventionen och projektets funktionsrättsguide, som hjälper enskilda att överklaga myndighetsbeslut.

Projektet har även arbetat med strategisk processföring för att försöka få domstolarna att ta hänsyn till rättigheterna i Funktionsrättskonventionen. Arbetet har främst bedrivits genom att projektets jurist, Andrea Bondesson, har samarbetat med Funktionsrätt Sveriges medlemsförbund när de har drivit enskilda rättsfall till domstol.

– Man måste se att en rättighet inte bara är någonting på papperet, som ges från någon politiker. Utan det är en rätt som varje enskild person bär med sig. Respekteras den inte så ska man klaga, förklarade Stellan Gärde, som varit rättsligt ombud vid ett av de fall som drivits till domstol – “fallet Anders”. Lekebergs kommun ville tvinga Anders, 42 år, att flytta från boendet på Sanna Gård, trots att han själv vill bo kvar.

Brott mot Europakonventionen

“Fallet Anders” överklagades till Kammarrätten i Göteborg, som beslutade att Anders ska få bo kvar på sitt boende.
I beslutet hänvisade domstolen inte bara till svensk rätt utan även till Europakonventionen, vilket var en stor framgång.

– När vi kom till Kammarrätten så sade jag till domstolen att om ni vägrar att tillämpa konventionerna, om ni vägrar att argumentera i domen för hur ni har resonerat, då är det ju ett brott mot Europakonventionens artikel 6. Det är ingen rättvis rättegång, säger Stellan Gärde.

Alla argument ska prövas

Stellan Gärde framhåller att ombudet bör kräva att alla argument ska prövas. Han tycker också att ombudet ska begära muntlig förhandling på någon nivå i förvaltningsdomstol.

– Jag tror att man kommer mycket närmare domstolen då. Man har starkare fysiska, känslomässiga och moraliska möjligheter att hävda att domstolen ska tillämpa de här reglerna.

Avfärdade argumentation i en enda mening

Julia Henriksson, förbundsjurist på FUB, har varit ombud i ett fall om kontaktperson enligt LSS, som drivits i samarbete med projektet Från snack till verkstad. Det handlar om en man som bor på gruppbostad och har haft kontaktperson i över 20 års tid. Men kommunen tyckte inte längre att han hade det här behovet. Mannen fick avslag i förvaltningsrätten, men Julia Henriksson och Från snack till verkstad överklagade beslutet till kammarrätten.

– Vi argumenterade för att avslagsbeslutet leder till social isolering när han inte får ha en kontaktperson som kan vara med på självvalda aktiviteter.

Överklagandet innehöll en omfattande argumentation som gick ut på att beslutet strider mot LSS, men även mot Funktionsrättskonventionen och Europakonventionen. Men överklagandet bemöttes med ett väldigt kort svar.

– Kammarrätten bemötte tjugofem sidors rättslig argumentation kring Sveriges internationella åtaganden med EN mening. Nu har vi begärt prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen, berättade Julia Henriksson.

“Idag backar Sverige”

Ola Linder, jurist på samarbetsprojektet Lagen som verktyg, gick in närmare på förhållandet mellan svensk rätt och internationell rätt: Vad innebär det exempelvis att Sverige är bundet av Funktionsrättskonventionen? Något som är tydligt är att staten inte får “backa”, det vill säga inskränka rättigheter som redan har införts i svensk rätt.
– Jag vågar påstå att idag backar Sverige, vilket står i strid med Sveriges åtaganden, säger Ola Linder.

Går det att få genomslag i rättsliga sammanhang för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen? Trots att den inte är svensk lag?

Det är den övergripande frågeställningen för en ny rättsfallsanalys, där Från snack till verkstads jurist Andrea Bondesson beskriver projektets arbete med strategisk processföring.

Fallet Anders

Projektet har jobbat med strategisk processföring genom att bistå Funktionsrätt Sveriges medlemsförbund när de har drivit enskilda rättsfall till domstol. ”Fallet Anders” fick särskilt stor betydelse. Kammarrätten i Göteborg kom 2017 fram till att Lekebergs kommuns beslut att tvinga Anders att flytta från sitt boende stod i strid med Europakonventionen. Det är första gången detta har skett i ett LSS-ärende.

En lärdom från projektet är att det kvarstår mycket arbete för att få domstolarna att beakta Funktionsrättskonventionen i rättsliga avgöranden.

Svårt vinna genomslag

– Genomgången av hur domstolarna har bedömt vår argumentation visar att konventionskonforma tolkningar har svårt att vinna genomslag. Den visar också att domstolarna kan avfärda sådan argumentation utan någon som helst motivering, skriver Andrea Bondesson i analysen.

Konventionskonform tolkning innebär att en svensk bestämmelse tolkas på ett sätt som så långt möjligt stämmer överens med vad som står i en konvention. Andrea Bondesson konstaterar i analysen att åsikterna går isär om huruvida konventionskonform tolkning är ett “ska-krav” eller en valmöjlighet när det gäller Funktionsrättskonventionen. Skyldigheten att tolka Europakonventionen utifrån Funktionsrättskonventionen förefaller vara starkare.

Viktigt verktyg

Andrea Bondesson betonar att strategisk processföring kan vara ett viktigt verktyg för funktionsrättsrörelsen.

– Men det kan finnas ett behov av att ytterligare förstärka argumentationen med mer praxis. Inte minst finns det ett stort behov av att driva fler ärenden.

I rapporten konstateras också att rättigheter och skyldigheter måste skrivas in i svensk lag om en konvention ska kunna användas direkt i myndigheter och domstolar. I en rekommendation till Sverige 2014 uttrycker FN oro över att Funktionsrättskonventionen inte har införlivats i svensk lagstiftning och att tolkningen av den därmed överlåts till myndigheter och domstolar.

Länk till rättsfallsanalysen

Fredagen den 25 maj 2018 arrangerade Från snack till verkstad en heldagskonferens om uppföljning av Funktionsrättskonventionen och Agenda 2030. Ledande forskare och ansvariga myndighetsrepresentanter samlades på Coor konferens i Stockholm för diskutera hur man kan arbeta för att ta fram mer relevant statistik och bättre indikatorer.

– Sammantaget visar konferensen att många av de problem som Sverige har med uppföljningen av konventionen och som FN-kommittén pekade på 2014, kvarstår, skriver Lars Lindberg, projektledare för Från snack till verkstad i rapportens inledning.

Ett av de kvarstående problem som lyfts fram i rapporten är avsaknaden av en myndighet med sammanhållet ansvar för statistik om personer med funktionsnedsättning.

Metoderna för statistisk uppföljning som används i Sverige sätts också i relation till andra länders sätt att arbeta med frågorna.

Länk till konferensrapporten:

Konferensrapport: Kan vi utvärdera bättre?

Nu har FN publicerat sina frågor till Sveriges regering om hur väl Sverige lever upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen. Frågorna ska besvaras den 1 oktober 2019. Sverige får frågor om de flesta artiklarna i konventionen, med utgångspunkt i de rekommendationer som FN lämnade till Sverige 2014.

Funktionsrätt Sverige har samordnat civilsamhällets bidrag inför framtagandet av frågelistan. Slutsatsen från det arbetet är att ingen av rekommendationerna har åtgärdats fullt ut. De flesta rekommendationerna har inte hanterats överhuvudtaget.

Funktionsrätt Sverige skriver:

“När det gäller rätten att kunna leva självständigt har utvecklingen gått bakåt, i direkt motsättning till rekommendationen om tillräckliga resurser för personlig assistans. Man kan därmed säga att Sverige har fått bakläxa, vilket inte ligger i linje med Sveriges höga ambitioner om mänskliga rättigheter i utrikespolitiken.”

Framöver kommer Funktionsrätt Sverige även att ansvara för samordning av en alternativrapport som beskriver hur väl Sverige lever upp till konventionen på olika prioriterade områden.

Projektet Från snack till verkstad har tagit fram en verktygslåda för civilsamhällets arbete med uppföljning av konventionen utifrån FN:s rekommendationer. Läs mer om uppföljningen och alternativrapportering via den här länken.

Länk : FN:s frågelista på svenska