Funktionsrättsrörelsen vill se utredning om arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning
Arbetsmarknadspolitiken för arbetssökande personer med funktionsnedsättning måste reformeras. “Situationen har sett likadan ut i många år”, säger Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige. “Oavsett konjunkturläge är andelen arbetslösa med funktionsnedsättning lika stor. Nu har regeringen möjlighet att göra ett ordentligt omtag av de befintliga stöden och då krävs mer än en reformering av Arbetsförmedlingens uppdrag och funktion.”
Bilden delas av den samlade funktionsrättsrörelsen som i en skrivelse till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark uttrycker en stor oro för våra medlemmars möjligheter att få stöd till arbete.
En del personer med funktionsnedsättning har inga särskilda behov av stöd för att få arbete. De har i jämförelse med övriga befolkningen en relativt hög sysselsättningsgrad och möter i stort inte andra hinder än de flesta.
“Men andra upplever stora svårigheter”, säger Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige. “Hela tio procent av befolkningen, drygt 600 000 personer i arbetsför ålder, uppger att de har en funktionsnedsättning som utgör ett hinder för att de ska få ett arbete. Bland dessa är sysselsättningsgraden betydligt lägre än för den övriga befolkningen. De senaste årens starka arbetsmarknad har gynnat andra grupper men inte denna, vilket blir ett tydligt kvitto på att de arbetsmarknadspolitiska stöden inte fungerar.”
Rörelsen ser att utmaningarna inte uteslutande handlar om Arbetsförmedlingens framtida uppdrag,
“Lösningarna ligger i hela den breda arbetsmarknadspolitiken, däribland hur stöden är utformade och styrs”, fortsätter Elisabeth Wallenius. “Personer med funktionsnedsättning är ju ingen homogen grupp, tvärtom ser behoven av stöd mycket olika ut. Vissa har ett behov av fungerande arbetshjälpmedel, andra har behov av personligt stöd. En del stödbehov är tillfälliga, andra mer långvariga eller rentav livslånga.”
Det finns även behov av stöd som inte enbart riktas till arbetssökande utan till själva arbetsplatsen för att säkerställa en fungerande och långsiktigt hållbar arbetssituation.
“Det finns följaktligen flera starka skäl att se över arbetsmarknadspolitiken och de samlade stöd som är riktade till personer med funktionsnedsättning”, avslutar Elisabeth Wallenius. “Vi står till ert förfogande i arbetet och bidrar gärna bidra med vår stora erfarenhet och kunskap.”
Funktionsrätt Sverige är en bred samarbetsorganisation för mänskliga rättigheter. Våra medlemmar är 44 funktionsrättsförbund som tillsammans representerar ca 400 000 människor. Vårt mål är ett samhälle för alla.
Ett steg på vägen mot en mer inkluderande skola
Regeringens förslag att lärarutbildningarna ska ge utökad kompetens om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett steg i rätt riktning. Funktionsrätt Sverige har under många år drivit frågan om att lärar- och rektorsutbildningarna behöver ökade kunskaper om olika funktionsnedsättningar, inte minst om dess pedagogiska konsekvenser i lärmiljön.
”Det här är en oerhört viktig fråga för oss”, säger Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige. “Under senare år har vi sett att antalet elever som inte går i skolan och som går ut skolan utan fullständiga betyg ökat. Och det är klart att det är svårt att identifiera och möta behov hos mångfalden av elever om man saknar kunskap om vilka konsekvenser olika funktionsnedsättningar får i skolan. Vi ser regeringens förslag som ett viktigt steg.”
Men det är inte bara kunskaper om olika funktionsnedsättningar eller tillstånd som saknas, utan också en förståelse för de hinder i lärmiljön som kan påverka vid en funktionsnedsättning. Här krävs exempelvis bredare och djupare kunskaper i metodik och didaktik utifrån ett specialpedagogiskt förhållningssätt.
”Målet måste vara att skapa en inkluderande skola med en flexibel lärmiljö som är pedagogiskt, fysiskt och socialt tillgänglig för så många elever som möjligt”, säger Elisabeth Wallenius. ”Idag integreras elever med funktionsnedsättning i skolan utan att inkluderande förutsättningar görs i lärmiljön. Vi vill se en nationell handlingsplan som utgår ifrån universell utformning och inkludering i skolan enligt FN:s funktionsrättskonvention. Det är en av rekommendationerna i vår rapport “Respekt för rättigheter?” som utgör civilsamhällets granskning av hur Sverige lever upp till FN:s funktionsrättskonvention. ”
Regeringen sviker återigen personer med funktionsnedsättningar
Funktionsrättsperspektivet saknas genomgående i regeringens politik. Risken för fattigdom för den som lever med funktionsnedsättning ökar snabbast i Sverige jämfört med alla andra länder i Europa. Regeringen Löfven har mycket att stå till svars för när man nu ändrar i lagen och utelämnar personer med sjuk- och aktivitetsersättning från höjningen av bostadstillägget. Det handlar om personer som på grund av varaktig funktionsnedsättning inte kan arbeta.
“Ett svek mot de allra fattigaste”, menar Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige. “Vi lever i ett av världens rikaste länder och många av oss får det allt bättre, ändå sviker regeringen gång på gång de som har de största utmaningarna. Statsministerns ord om att utveckla den svenska modellen, inte avveckla den, klingar alltmer ihåligt.”
“Det har skett oförsvarliga försämringar för personer med funktionsnedsättningar under senare år”, fortsätter Elisabeth Wallenius. “Vi har sett en nedmontering av LSS och den personliga assistansen, ökande utförsäkringar från Försäkringskassan, bristande stöd i landets skolor och en ogenomtänkt reformering av Arbetsförmedlingen. Välfärden krackelerar för dem med störst behov, många anhöriga och närstående får ta smällarna. Har Socialdemokraterna övergivit sitt politiska arv med en stark välfärd, eller är det regeringen som tappat kompassriktningen?”
Den som har en varaktig funktionsnedsättning och inte kan försörja sig genom eget arbete, har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). Men om en aldrig haft en löneinkomst är nivån på ersättningen maximalt 9.804 kr i månaden före skatt. De som lever till de är 65 år, får en inkomstökning på närmare 2000 kr i månaden, när de blir ”fattigpensionärer”. Många har dessutom dyrare boendekostnader och fler utgifter än de flesta andra. I praktiken försörjs många av sina anhöriga. Bostadstillägget är därför ett viktigt bidrag för att kompensera för höga boendekostnader och hittills har regelverket för ålderspensionärer och ”förtidspensionärer” varit detsamma.
“Det är obegripligt att regeringen nu ändrar i lagen för att särskilja grupperna”, avslutar Elisabeth Wallenius. “De som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning är redan idag flerfalt missgynnade med de lägsta ersättningsnivåerna, den högsta skattesatsen och oftast utan möjligheter att påverka sin situation. Med detta beslut lämnas många med funktionsnedsättning ytterligare i sticket.”
Funktionsrätt Sverige är en bred samarbetsorganisation för mänskliga rättigheter. Våra medlemmar är 44 funktionsrättsförbund som tillsammans representerar ca 400 000 människor. Vårt mål är ett samhälle för alla.
Det behövs en insatsstyrka för funktionsrättspolitiken
Funktionsrätt Sverige tycker att funktionshinderpolitiken bör byta namn till funktionsrättspolitik. ”Politiken handlar om rättigheter, om rätten att leva som andra. Vi vill att ansvaret ska flyttas till den minister som har ansvar för mänskliga rättigheter”, säger Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige.
Funktionsrätt Sverige är på flera punkter kritiska till utredningen Styrkraft i funktionshinderpolitiken, SOU 2019:23.
”I vår egen granskning ser vi stora luckor i hur Sverige efterlever FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar”, säger Elisabeth Wallenius. ”Vi kan konstatera att Sverige inte klarat av att fullt ut åtgärda en enda av FN:s rekommendationer om förbättringar från 2014. Det behövs en insatsstyrka som tar fram en strategi och en handlingsplan för åtgärder.”
Strategin ska säkerställa att skattemedel används för att inkludera hela variationen i befolkningen genom att tillämpa den europeiska standarden om tillgänglighet genom universell utformning.
”Vi håller med utredaren om att det saknas politisk vilja för att skapa förändring i människors vardag. Men förslagen tar inte det helhetsgrepp som riksdagen efterfrågat och begränsar sig till vissa områden. Vi har därför tagit fram en lista med egna förslag som vi ser fram emot att prata vidare om”, säger Elisabeth Wallenius.
Läs hela vårt remissvar till Styrutredningen, SOU 2019:23
Funktionsrätt Sverige är en bred samarbetsorganisation för mänskliga rättigheter. Våra medlemmar är 44 funktionsrättsförbund som tillsammans representerar ca 400 000 människor. Vårt mål är ett samhälle för alla.
Förslag om andning och sondmatning riskerar att slå tillbaka
Regeringens förslag att återställa rätten till assistans för personer med behov av hjälp med andning och sondmatning kan bli ett rejält bakslag. ”Förslagen till ny lagtext cementerar den nuvarande restriktiva tillämpningen. Rätten till personlig assistans riskerar att ytterligare begränsas”, säger Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige.
För att få rätt till personlig assistans krävs att man behöver stöd för att uppfylla sina så kallade grundläggande behov. Detta innebär enligt lagtexten i LSS behov av hjälp med andning, personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättning.
Men enligt regeringens förslag till ny skrivning i lagtexten ska ett behov, för att anses vara grundläggande, vara ”av mycket *privat och integritetskänslig karaktär”. I praktiken innebär det att endast vissa moment, exempelvis i personlig hygien, räknas med och kan utgöra skäl för rätt till assistansersättning. De enda behov som enligt regeringens förslag undantas från detta krav är andning och sondmatning.
”Vi ser positivt på att regeringen vill förtydliga att andning och sondmatning ska betraktas som grundläggande behov och att samtliga moment ska räknas in, säger Elisabeth Wallenius. ”Men det kan aldrig accepteras att detta inte omfattar samtliga grundläggande behov.”
En liknande problematik ser vi i förslagen till vad som ska anses vara normalt föräldraansvar. Regeringen föreslår en lagtext som tydliggör att barns hjälpbehov för andning och sondmatning inte ska kunna tolkas som ”normalt föräldraansvar”. Samtidigt skrivs nu för första gången in i lagen att ”normalt föräldraansvar” ska beaktas (och därmed räknas bort) från de hjälpbehov barn kan ha för övriga grundläggande behov.
”Vi vet att tolkningen av normalt föräldraansvar redan idag vida överstiger vad som förväntas av föräldrar till barn utan funktionsnedsättning, säger Elisabeth Wallenius. Förslaget riskerar att lägga ytterligare sten på börda för många pressade föräldrar.”
*Begreppet ”privat och integritetskänslig karaktär” återfinns i förarbetena till LSS och lyfts där som argument för att införa den nya insatsen ”personlig assistans”. Försäkringskassan åberopar dock en dom i regeringsrätten från 2009 som uttalat att insatsen personlig assistans är av mycket privat karaktär och att insatsen ska vara förbehållen situationer av krävande eller komplicerad natur. Försäkringskassan räknar därför bara vissa delar av hjälpbehovet vid måltider, hygien etcetera som grundläggande. Det har lett till att allt färre når upp till gränsen av 20 timmars grundläggande behov i veckan, vilket krävs för att få rätt till statlig assistansersättning.
Funktionsrätt Sverige är en bred samarbetsorganisation för mänskliga rättigheter. Våra medlemmar är 44 funktionsrättsförbund som tillsammans representerar ca 400 000 människor. Vårt mål är ett samhälle för alla.