Regeringen sviker återigen personer med funktionsnedsättningar

Regeringen sviker återigen personer med funktionsnedsättningar

Funktionsrättsperspektivet saknas genomgående i regeringens politik. Risken för fattigdom för den som lever med funktionsnedsättning ökar snabbast i Sverige jämfört med alla andra länder i Europa. Regeringen Löfven har mycket att stå till svars för när man nu ändrar i lagen och utelämnar personer med sjuk- och aktivitetsersättning från höjningen av bostadstillägget. Det handlar om personer som på grund av varaktig funktionsnedsättning inte kan arbeta.

“Ett svek mot de allra fattigaste”, menar Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige. “Vi lever i ett av världens rikaste länder och många av oss får det allt bättre, ändå sviker regeringen gång på gång de som har de största utmaningarna. Statsministerns ord om att utveckla den svenska modellen, inte avveckla den, klingar alltmer ihåligt.”

“Det har skett oförsvarliga försämringar för personer med funktionsnedsättningar under senare år”, fortsätter Elisabeth Wallenius. “Vi har sett en nedmontering av LSS och den personliga assistansen, ökande utförsäkringar från Försäkringskassan, bristande stöd i landets skolor och en ogenomtänkt reformering av Arbetsförmedlingen. Välfärden krackelerar för dem med störst behov, många anhöriga och närstående får ta smällarna. Har Socialdemokraterna övergivit sitt politiska arv med en stark välfärd, eller är det regeringen som tappat kompassriktningen?”

Den som har en varaktig funktionsnedsättning och inte kan försörja sig genom eget arbete, har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). Men om en aldrig haft en löneinkomst är nivån på ersättningen maximalt 9.804 kr i månaden före skatt. De som lever till de är 65 år, får en inkomstökning på närmare 2000 kr i månaden, när de blir ”fattigpensionärer”. Många har dessutom dyrare boendekostnader och fler utgifter än de flesta andra. I praktiken försörjs många av sina anhöriga. Bostadstillägget är därför ett viktigt bidrag för att kompensera för höga boendekostnader och hittills har regelverket för ålderspensionärer och ”förtidspensionärer” varit detsamma.

“Det är obegripligt att regeringen nu ändrar i lagen för att särskilja grupperna”, avslutar Elisabeth Wallenius. “De som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning är redan idag flerfalt missgynnade med de lägsta ersättningsnivåerna, den högsta skattesatsen och oftast utan möjligheter att påverka sin situation. Med detta beslut lämnas många med funktionsnedsättning ytterligare i sticket.”


Funktionsrätt Sverige är en bred samarbetsorganisation för mänskliga rättigheter. Våra medlemmar är 44 funktionsrättsförbund som tillsammans representerar ca 400 000 människor. Vårt mål är ett samhälle för alla. 

Dela:

Förslag om andning och sondmatning riskerar att slå tillbaka

Regeringens förslag att återställa rätten till assistans för personer med behov av hjälp med andning och sondmatning kan bli ett rejält bakslag. ”Förslagen till ny lagtext cementerar den nuvarande restriktiva tillämpningen. Rätten till personlig assistans riskerar att ytterligare begränsas”, säger Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige.

För att få rätt till personlig assistans krävs att man behöver stöd för att uppfylla sina så kallade grundläggande behov. Detta innebär enligt lagtexten i LSS behov av hjälp med andning, personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättning.

Men enligt regeringens förslag till ny skrivning i lagtexten ska ett behov, för att anses vara grundläggande, vara ”av mycket *privat och integritetskänslig karaktär”. I praktiken innebär det att endast vissa moment, exempelvis i personlig hygien, räknas med och kan utgöra skäl för rätt till assistansersättning. De enda behov som enligt regeringens förslag undantas från detta krav är andning och sondmatning.

”Vi ser positivt på att regeringen vill förtydliga att andning och sondmatning ska betraktas som grundläggande behov och att samtliga moment ska räknas in, säger Elisabeth Wallenius. ”Men det kan aldrig accepteras att detta inte omfattar samtliga grundläggande behov.”

En liknande problematik ser vi i förslagen till vad som ska anses vara normalt föräldraansvar. Regeringen föreslår en lagtext som tydliggör att barns hjälpbehov för andning och sondmatning inte ska kunna tolkas som ”normalt föräldraansvar”. Samtidigt skrivs nu för första gången in i lagen att ”normalt föräldraansvar” ska beaktas (och därmed räknas bort) från de hjälpbehov barn kan ha för övriga grundläggande behov.

”Vi vet att tolkningen av normalt föräldraansvar redan idag vida överstiger vad som förväntas av föräldrar till barn utan funktionsnedsättning, säger Elisabeth Wallenius. Förslaget riskerar att lägga ytterligare sten på börda för många pressade föräldrar.”

*Begreppet ”privat och integritetskänslig karaktär” återfinns i förarbetena till LSS och lyfts där som argument för att införa den nya insatsen ”personlig assistans”. Försäkringskassan åberopar dock en dom i regeringsrätten från 2009 som uttalat att insatsen personlig assistans är av mycket privat karaktär och att insatsen ska vara förbehållen situationer av krävande eller komplicerad natur. Försäkringskassan räknar därför bara vissa delar av hjälpbehovet vid måltider, hygien etcetera som grundläggande. Det har lett till att allt färre når upp till gränsen av 20 timmars grundläggande behov i veckan, vilket krävs för att få rätt till statlig assistansersättning.  


Funktionsrätt Sverige är en bred samarbetsorganisation för mänskliga rättigheter. Våra medlemmar är 44 funktionsrättsförbund som tillsammans representerar ca 400 000 människor. Vårt mål är ett samhälle för alla. 

Dela:
Translate »