Andrea Bondesson: “Det behövs bättre möjligheter till upprättelse i förvaltningsprocessen”

“Det behövs bättre möjligheter till upprättelse och rättelse i förvaltningsprocessen. Vi behöver resurser för att verkligen kunna använda oss av strategisk processföring och på så sätt ge många fler än den som omfattas av en process möjlighet att åtnjuta sina rättigheter.”

Det säger Från snack till verkstads jurist Andrea Bondesson i ett tal hon höll hos Talerättsfonden mot diskriminering den 22 februari.
Vi publicerar talet i sin helhet.

Andrea Bondesson hos Talerättsfonden
Foto: Lars Lindberg

Jag jobbar i ett projekt som heter Från snack till verkstad och drivs av Funktionsrätt Sverige med stöd av Arvsfonden. Projektet syftar till att stärka genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En av projektets delar består i att tillsammans med Funktionsrätt Sveriges medlemsförbund och externa jurister ta strategiska mål till domstol. Jag sitter även med i Lagen som verktygs styrelse.

Jag tänkte säga några ord om varför det behövs bättre möjligheter till upprättelse i förvaltningsprocessen.

Jag får många rapporter om situationer där grundläggande rättigheter kränks för personer med funktionsnedsättning. Skolor som inte tar sitt ansvar för att tillförsäkra alla elever en skolgång på lika villkor, där särskilt stöd inte ges eller inte ges i tillräcklig omfattning. Där bristande kunskap hos skolpersonal om funktionsnedsättningar leder till att rätten till utbildning kränks.

LSS är en rättighetslag

Nästan varje vecka kan allmänheten höra om fall där personer med funktionsnedsättning förvägras rätten att leva ett oberoende liv i samhället, då personlig assistans dras in eller nekas. Även insatser som ledsagning eller kontaktperson nekas, eller dras in, för personer som har behov av dem.

Dessa insatser enligt LSS är en rättighet. LSS är en rättighetslagstiftning men den tillämpas inte längre så, vare sig av myndigheter eller domstolar. Domstolarna tolkar LSS på ett sätt som strider mot lagstiftningens mål och syfte och mot de ursprungliga förarbetena. Istället för att ge stöd som möjliggör ett liv som andra, i delaktighet och gemenskap, med möjligheter till studier, arbete, fritid och relationer resulterar rättstillämpningen i att personer blir sittandes hemma, blir beroende av sina anhöriga eller rent av tvingas flytta från sina hem. Dessa typer av ärenden hanteras av förvaltningsdomstol, eller av Skolväsendets överklagandenämnd i många frågor som gäller skolan.


Svårt att få rättsskydd

Rättsskyddet i hemförsäkringar täcker vanligen inte förvaltningsprocess. Möjligheten till rättshjälp för denna typer av mål är även starkt begränsad. Varför?
För att förvaltningsdomstolarna ska vägleda den enskilde och processen är tänkt att vara enkel.
Tanken är att den enskilde ska kunna föra sin talan själv. Funkar det?
Mot den enskilde står många gånger en myndighet med jurister och lagstiftningen och rätten är komplex. Vad krävs det exempelvis för en person som bor i en gruppbostad att ges rätt att välja var hen vill bo på lika villkor som andra? Att förhindra att en kommun ändrar eller beslutar om verkställighet på ett sätt som de facto innebär en tvångsförflyttning? När kommunerna som enda skäl i princip anger att det boende som den enskilde ska flytta till också fungerar bra. Det krävs mycket, väldigt mycket.

I ett fall som Stellan och jag var involverade i hade den enskilde först tagit sitt fall ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen. Hela situationen började 2014. Vi kom in i vända två, med den kommun där boendet faktiskt var placerat. I domstolen argumenterades utifrån LSS, regeringsformen, diskrimineringslagen och hyreslagen samt Europakonventionen, men även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det låg omfattande utredningar bakom dessa processer. I kammarrätten gavs den enskilde rätt att bo kvar där han ville. Kammarrätten fastslog att Europakonventionen var tillämplig i målet och majoriteten ansåg dessutom att en flytt saknade stöd i lag eftersom den även stred mot LSS. Minoriteten gjorde istället en proportionalitetsbedömning och fann att den enskildes skäl för att få bo kvar vägde tyngre än kommunens intresse av att han skulle flytta.


En dom som vi kan använda

Det här fallet är ett exempel på strategisk processföring och vad den kan innebära. Den enskilde fick inte bara rätt att bo kvar utan domstolen fann även att Europakonventionen var tillämplig i detta mål. Denna dom, även om den inte är från Högsta förvaltningsdomstolen, är något som vi kan använda i den fortsatta processen framåt för att stärka rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utan juristhjälp hade det inte varit möjligt att driva fallet såsom gjordes och som också resulterade i att den enskilde fick rätt.


Strategisk processföring kräver resurser

Projektet som jag jobbar i får emellertid inte själv driva eller bekosta rättsfall utan vi är beroende av att samarbeta med andra aktörer, såsom jurister som är villiga att ta på sig ärenden pro bono. Befintliga funktionshinderorganisationer har inte heller tillräckliga möjligheter att driva ärenden. Strategisk processföring behövs som ett sätt att stärka rättigheter och komplettera intressepolitiskt opinionsarbete. Det räcker emellertid inte med frivilliginsatser. För att få genomslag för diskrimineringsskydd och för mänskliga rättigheter krävs ett gediget utredningsarbete och en väl förberedd process. För att möjliggöra detta krävs resurser.


Vi behöver resurser

Det behövs bättre möjligheter till upprättelse och rättelse i förvaltningsprocessen. Förvaltningsprocessen ger inte lika möjligheter till parterna: en myndighet med jurister eller i varje fall juridisk kompetens och den enskilde som antas kunna föra sin talan själv. Jag ser även att rättsutvecklingen går bakåt när det gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi behöver resurser för att verkligen kunna använda oss av strategisk processföring och på så sätt ge många fler än den som omfattas av en process möjlighet att åtnjuta sina rättigheter.

Andrea Bondesson, MR-jurist, Från snack till verkstad 

Dela:

Kommentera

Translate »