Under november avslutades projektet Från snack till verkstad med ett välbesökt slutseminarium i Funktionsrätt Sveriges lokaler i Sundbyberg. Projektet har under tre år arbetat för att stärka användningen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige.
Projektledare Lars Lindberg inledde med att gå igenom resultatet av projektets arbete. Därefter presenterades den verktygslåda som projektet tagit fram för att stödja funktionshinderrörelsens fortsatta arbete med uppföljning av konventionen och projektets funktionsrättsguide, som hjälper enskilda att överklaga myndighetsbeslut.
Projektet har även arbetat med strategisk processföring för att försöka få domstolarna att ta hänsyn till rättigheterna i Funktionsrättskonventionen. Arbetet har främst bedrivits genom att projektets jurist, Andrea Bondesson, har samarbetat med Funktionsrätt Sveriges medlemsförbund när de har drivit enskilda rättsfall till domstol.
– Man måste se att en rättighet inte bara är någonting på papperet, som ges från någon politiker. Utan det är en rätt som varje enskild person bär med sig. Respekteras den inte så ska man klaga, förklarade Stellan Gärde, som varit rättsligt ombud vid ett av de fall som drivits till domstol – “fallet Anders”. Lekebergs kommun ville tvinga Anders, 42 år, att flytta från boendet på Sanna Gård, trots att han själv vill bo kvar.
Brott mot Europakonventionen
“Fallet Anders” överklagades till Kammarrätten i Göteborg, som beslutade att Anders ska få bo kvar på sitt boende.
I beslutet hänvisade domstolen inte bara till svensk rätt utan även till Europakonventionen, vilket var en stor framgång.
– När vi kom till Kammarrätten så sade jag till domstolen att om ni vägrar att tillämpa konventionerna, om ni vägrar att argumentera i domen för hur ni har resonerat, då är det ju ett brott mot Europakonventionens artikel 6. Det är ingen rättvis rättegång, säger Stellan Gärde.
Alla argument ska prövas
Stellan Gärde framhåller att ombudet bör kräva att alla argument ska prövas. Han tycker också att ombudet ska begära muntlig förhandling på någon nivå i förvaltningsdomstol.
– Jag tror att man kommer mycket närmare domstolen då. Man har starkare fysiska, känslomässiga och moraliska möjligheter att hävda att domstolen ska tillämpa de här reglerna.
Avfärdade argumentation i en enda mening
Julia Henriksson, förbundsjurist på FUB, har varit ombud i ett fall om kontaktperson enligt LSS, som drivits i samarbete med projektet Från snack till verkstad. Det handlar om en man som bor på gruppbostad och har haft kontaktperson i över 20 års tid. Men kommunen tyckte inte längre att han hade det här behovet. Mannen fick avslag i förvaltningsrätten, men Julia Henriksson och Från snack till verkstad överklagade beslutet till kammarrätten.
– Vi argumenterade för att avslagsbeslutet leder till social isolering när han inte får ha en kontaktperson som kan vara med på självvalda aktiviteter.
Överklagandet innehöll en omfattande argumentation som gick ut på att beslutet strider mot LSS, men även mot Funktionsrättskonventionen och Europakonventionen. Men överklagandet bemöttes med ett väldigt kort svar.
– Kammarrätten bemötte tjugofem sidors rättslig argumentation kring Sveriges internationella åtaganden med EN mening. Nu har vi begärt prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen, berättade Julia Henriksson.
“Idag backar Sverige”
Ola Linder, jurist på samarbetsprojektet Lagen som verktyg, gick in närmare på förhållandet mellan svensk rätt och internationell rätt: Vad innebär det exempelvis att Sverige är bundet av Funktionsrättskonventionen? Något som är tydligt är att staten inte får “backa”, det vill säga inskränka rättigheter som redan har införts i svensk rätt.
– Jag vågar påstå att idag backar Sverige, vilket står i strid med Sveriges åtaganden, säger Ola Linder.