LSS och barns rättigheter i fokus under Barnrättsdagarna

Projektet deltog med seminarium och egen monter vid Barnrättsdagarna på Conventum i Örebro den 24-25 april 2018. På onsdagen arrangerade vi ett seminarium om “LSS och barns rättigheter” tillsammans med forskarna Lill Hultman och Ann-Marie Öhrvall från Karolinska Institutet.

Forskarna från Karolinska Institutet presenterade en kvalitativ studie om LSS-handläggarnas sätt att förstå och tillämpa Barnkonventionens krav på att barn ska ges möjlighet att vara delaktiga i beslutsprocesser om stödinsatser, men med beaktande av barnets ålder och mognad.

Studien visar att möjligheten till delaktighet i hög grad är beroende på socialarbetarnas kompetens. I realiteten utgår handläggarna oftast från föräldrarnas önskemål när barnet är under 15 år. Och när det gäller beslut om personlig assistans hade barnets perspektiv knappast någon betydelse överhuvudtaget – istället fattades besluten nästan uteslutande med hänvisning till prejudicerande domar.

Lill Hultman och Ann-Marie Öhrvall från Karolinska Institutet
Lill Hultman och Ann-Marie Öhrvall från Karolinska Institutet

Ola Linder, MR-jurist från vårt samarbetsprojekt Lagen som verktyg, gick närmare in på hur de senaste årens neddragningar inom LSS och personlig assistans har drabbat familjer och barn med funktionsnedsättningar. Framförallt framhöll Ola Linder hur besluten om insatser ofta strider mot kraven i Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen.
– Beslut om insatser utgår sällan ifrån barnets bästa eller rätten till självbestämmande, betonade Ola Linder.

Seminariet avslutades med att Från snack till verkstads Lars Lindberg och Tor Gustafsson presenterade projektet och arbetet med Funktionsrättsguiden.

Ola Linder, MR-jurist
Ola Linder, MR-jurist, Independent Living Institute/Lagen som verktyg
Funktionsrätt Sveriges monter
Lars Lindberg, projektledare och Tor Gustafsson, kommunikatör, vid Från snack till verkstads monter

 

 

Dela:

Presentationer från konferensen den 17 april

Article 19 – the core of CRPD,
Rannveig Traustadottir, professor, University of Iceland

Ladda ner (PDF, 377KB)

The Swedish Version of Austerity: Independent Living as a Cost Problem,
Niklas Altermark, fil dr Lunds Universitetet

Ladda ner (PDF, 498KB)

LSS and Swedish municipalities,
Barbro Lewin, med dr Uppsala universitet

Ladda ner (PDF, 419KB)

Fördragskonform tolkning i svensk domstol och förvaltning,
Patrik Bremdal, jur dr, Uppsala universitet

Ladda ner (PDF, 278KB)

Hur argumentera för genomslag för funktionsrätt
med hjälp av internationell rätt?
Annika Jyrwall Åkerberg, jurist, Civil Rights Defenders

Ladda ner (PDF, 118KB)

Dela:

Pressmeddelande: Kränker Sverige rätten till ett självständigt liv?

Rätten till ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning står i fokus för den internationella konferens som arrangeras i Sundbyberg den 17 april. Lever Sverige upp till sina internationella åtaganden? Eller har omfattande försämringar i LSS och personlig assistans lett till att Sverige bryter mot de mänskliga rättigheterna? 

Konferensen “Kränker Sverige rätten till ett självständigt liv?” arrangeras av projektet Från snack till verkstad, som drivs av Funktionsrätt Sverige. Vid konferensen kommer forskare från Sverige och Europa att diskutera Artikel 19 i Funktionsrättskonventionen. I artikeln slår FN fast rätten för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att delta i samhället, med lika valmöjligheter som andra personer.

En av de som medverkar vid konferensen är Tom Shakespeare, professor vid University of East Anglia, som kommer att berätta hur ekonomiska besparingar i välfärdssystemen har drabbat personer med funktionsnedsättning i Storbritannien. Rannveig Traustadottir, professor vid University of Iceland, är en annan välkänd internationell forskare som medverkar vid konferensen.

Plats: Allaktivitetshuset, Sturegatan 10, Sundbyberg

Föranmälan/pressackreditering: Konferensen är fullbokad. Du behöver kontakta projektledare Lars Lindberg om du vill bevaka konferensen nyhetsmässigt, e-post: lars.lindberg@funktionsratt.se

Program:

8.30 Registrering

9.00 Inledning, Lars Lindberg, projektledare, Från snack till verkstad

9.10 Article 19 – the core of CRPD,
Rannveig Traustadottir, professor, University of Iceland

09.45 The Swedish Version of Austerity:
Independent Living as a Cost Problem,
Niklas Altermark, fil dr Lunds Universitetet

10.15 Paus – fika med smörgås

10.45 LSS and Swedish municipalities,
Barbro Lewin, med dr Uppsala universitet

11.15 Dismantling disability equality:
How the UK under austerity undermined independent living,
Tom Shakespeare, professor, University of East Anglia

11.45 – 12.30 Inledande kommentarer från svenskt perspektiv,
av Susanne Berg. Därefter diskussion med föredragshållarna.

12.30-13.30 Lunch

13.30 Fördragskonform tolkning i svensk domstol och förvaltning
Patrik Bremdal, jur dr, Uppsala universitet

14.00 Hur argumentera för genomslag för funktionsrätt
med hjälp av internationell rätt?
Annika Jyrwall Åkerberg, jurist, Civil Rights Defenders

14.30 Mänskliga rättigheter och socialförsäkringen, Heini Möller och Brittmari Seppä, Försäkringskassan

14.50 Kaffe

15.20 Diskussion om mänskliga rättigheter och svensk rätt. Inledande reflektioner av Annika Jyrwall Åkerberg,
jurist, Civil Rights Defenders. Därefter diskussion med föredragshållarna.

16.00 Avslutning

Moderator: Hanna Gerdes,
Hanna and Goliath Law and Education


Från snack till verkstad är ett projekt som drivs av Funktionsrätt Sverige. Syftet med projektet är att stärka användningen i Sverige av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Kontaktpersoner:

Projektledare: Lars Lindberg, e-post: lars.lindberg@funktionsratt.se

Kommunikatör: Tor Gustafsson, e-post: tor.gustafsson@funktionsratt.se

Dela:

Vill du påverka vilka frågor som FN ska ställa till Sveriges regering?

Innan Sveriges regering rapporterar till FN om Funktionsrättskonventionen nästa gång ska FN:s övervakningskommitté ta fram en frågelista som de sedan skickar ut till den svenska regeringen.

Nu har du och din organisation möjlighet att lyfta frågor som ni tycker är särskilt viktiga och som ni vill att FN ska ställa till den svenska regeringen. Funktionsrätt Sverige kommer sedan att besluta om vilka förslag till frågor som skickas in till FN.

Diskutera prioriteringar tillsammans i din organisation och använd gärna vår verktygslåda för att lämna kommentarer kopplade till varje artikel i konventionen. Ni kan också skicka underlag till mia.ahlgren@funktionsratt.se

Har inte nått FN i tid

Sverige skulle egentligen ha lämnat sin rapport i januari 2019, men kommunikationen om att den svenska regeringen vill få en frågelista innan rapporten skrivs, så kallad förenklad rapportering, har inte nått fram till FN-kommittén kommer att fastställa en frågelista vid sitt nästa möte i augusti/september 2018 i Geneve. Sverige får sedan ett år på sig att svara i form av en rapport. Sverige kommer därmed tidigast att förhöras av FN tidigast i början av 2020,  men med tanke på den överbelastade kommittén är det möjligt att det tar längre tid.

Skicka in frågor och kommentarer i verktygslådan

I verktygslådan kan du läsa FN:s rekommendationer till Sverige 2014 och se hur rekommendationerna är kopplade till de enskilda rättighetsartiklarna i konventionen. Gå till den artikel i konventionen du är intresserad av och lämna dina kommentarer i kommentarsfältet längst ned på sidan!

Länkar:

Genomgång av artikel 1-33 i Funktionsrättskonventionen i verktygslådan
Skicka in era kommentar  i anslutning till varje rättighetsartikel

Läs mer om alternativrapportering och metoder för uppföljning

Vägledning – steg för steg

 

 

 

 

Dela:

Andrea Bondesson: “Det behövs bättre möjligheter till upprättelse i förvaltningsprocessen”

“Det behövs bättre möjligheter till upprättelse och rättelse i förvaltningsprocessen. Vi behöver resurser för att verkligen kunna använda oss av strategisk processföring och på så sätt ge många fler än den som omfattas av en process möjlighet att åtnjuta sina rättigheter.”

Det säger Från snack till verkstads jurist Andrea Bondesson i ett tal hon höll hos Talerättsfonden mot diskriminering den 22 februari.
Vi publicerar talet i sin helhet.

Andrea Bondesson hos Talerättsfonden
Foto: Lars Lindberg

Jag jobbar i ett projekt som heter Från snack till verkstad och drivs av Funktionsrätt Sverige med stöd av Arvsfonden. Projektet syftar till att stärka genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En av projektets delar består i att tillsammans med Funktionsrätt Sveriges medlemsförbund och externa jurister ta strategiska mål till domstol. Jag sitter även med i Lagen som verktygs styrelse.

Jag tänkte säga några ord om varför det behövs bättre möjligheter till upprättelse i förvaltningsprocessen.

Jag får många rapporter om situationer där grundläggande rättigheter kränks för personer med funktionsnedsättning. Skolor som inte tar sitt ansvar för att tillförsäkra alla elever en skolgång på lika villkor, där särskilt stöd inte ges eller inte ges i tillräcklig omfattning. Där bristande kunskap hos skolpersonal om funktionsnedsättningar leder till att rätten till utbildning kränks.

LSS är en rättighetslag

Nästan varje vecka kan allmänheten höra om fall där personer med funktionsnedsättning förvägras rätten att leva ett oberoende liv i samhället, då personlig assistans dras in eller nekas. Även insatser som ledsagning eller kontaktperson nekas, eller dras in, för personer som har behov av dem.

Dessa insatser enligt LSS är en rättighet. LSS är en rättighetslagstiftning men den tillämpas inte längre så, vare sig av myndigheter eller domstolar. Domstolarna tolkar LSS på ett sätt som strider mot lagstiftningens mål och syfte och mot de ursprungliga förarbetena. Istället för att ge stöd som möjliggör ett liv som andra, i delaktighet och gemenskap, med möjligheter till studier, arbete, fritid och relationer resulterar rättstillämpningen i att personer blir sittandes hemma, blir beroende av sina anhöriga eller rent av tvingas flytta från sina hem. Dessa typer av ärenden hanteras av förvaltningsdomstol, eller av Skolväsendets överklagandenämnd i många frågor som gäller skolan.


Svårt att få rättsskydd

Rättsskyddet i hemförsäkringar täcker vanligen inte förvaltningsprocess. Möjligheten till rättshjälp för denna typer av mål är även starkt begränsad. Varför?
För att förvaltningsdomstolarna ska vägleda den enskilde och processen är tänkt att vara enkel.
Tanken är att den enskilde ska kunna föra sin talan själv. Funkar det?
Mot den enskilde står många gånger en myndighet med jurister och lagstiftningen och rätten är komplex. Vad krävs det exempelvis för en person som bor i en gruppbostad att ges rätt att välja var hen vill bo på lika villkor som andra? Att förhindra att en kommun ändrar eller beslutar om verkställighet på ett sätt som de facto innebär en tvångsförflyttning? När kommunerna som enda skäl i princip anger att det boende som den enskilde ska flytta till också fungerar bra. Det krävs mycket, väldigt mycket.

I ett fall som Stellan och jag var involverade i hade den enskilde först tagit sitt fall ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen. Hela situationen började 2014. Vi kom in i vända två, med den kommun där boendet faktiskt var placerat. I domstolen argumenterades utifrån LSS, regeringsformen, diskrimineringslagen och hyreslagen samt Europakonventionen, men även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det låg omfattande utredningar bakom dessa processer. I kammarrätten gavs den enskilde rätt att bo kvar där han ville. Kammarrätten fastslog att Europakonventionen var tillämplig i målet och majoriteten ansåg dessutom att en flytt saknade stöd i lag eftersom den även stred mot LSS. Minoriteten gjorde istället en proportionalitetsbedömning och fann att den enskildes skäl för att få bo kvar vägde tyngre än kommunens intresse av att han skulle flytta.


En dom som vi kan använda

Det här fallet är ett exempel på strategisk processföring och vad den kan innebära. Den enskilde fick inte bara rätt att bo kvar utan domstolen fann även att Europakonventionen var tillämplig i detta mål. Denna dom, även om den inte är från Högsta förvaltningsdomstolen, är något som vi kan använda i den fortsatta processen framåt för att stärka rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utan juristhjälp hade det inte varit möjligt att driva fallet såsom gjordes och som också resulterade i att den enskilde fick rätt.


Strategisk processföring kräver resurser

Projektet som jag jobbar i får emellertid inte själv driva eller bekosta rättsfall utan vi är beroende av att samarbeta med andra aktörer, såsom jurister som är villiga att ta på sig ärenden pro bono. Befintliga funktionshinderorganisationer har inte heller tillräckliga möjligheter att driva ärenden. Strategisk processföring behövs som ett sätt att stärka rättigheter och komplettera intressepolitiskt opinionsarbete. Det räcker emellertid inte med frivilliginsatser. För att få genomslag för diskrimineringsskydd och för mänskliga rättigheter krävs ett gediget utredningsarbete och en väl förberedd process. För att möjliggöra detta krävs resurser.


Vi behöver resurser

Det behövs bättre möjligheter till upprättelse och rättelse i förvaltningsprocessen. Förvaltningsprocessen ger inte lika möjligheter till parterna: en myndighet med jurister eller i varje fall juridisk kompetens och den enskilde som antas kunna föra sin talan själv. Jag ser även att rättsutvecklingen går bakåt när det gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi behöver resurser för att verkligen kunna använda oss av strategisk processföring och på så sätt ge många fler än den som omfattas av en process möjlighet att åtnjuta sina rättigheter.

Andrea Bondesson, MR-jurist, Från snack till verkstad 

Dela:
Translate »