Tor Gustafsson

Gerard Quinn, professor i juridik vid National University of Ireland är en av arkitekterna bakom konventionen som togs fram för drygt tio år sedan.

I ett samtal med Från snack till verkstads Andrea Bondesson berättar Gerard Quinn om Funktionsrättskonvention (CRPD) och hur ratificeringen av konventionen i grunden förbättrat förutsättningarna för arbetet med funktionsrättsfrågor i Europa.   

Du kan välja textning på svenska eller engelska (inställningar -> undertexter i menyn längst ned till höger i videon).

Raoul Wallenberginstitutet arrangerade ett rundabordssamtal i Lund om Funktionsrättskonventionen måndagen den 6 mars.
Vid mötet berättade Gerard Quinn, professor i juridik vid NUI Galway och en av pionjärerna i arbetet med Funktionsrättskonventionen, om processerna och tankarna som låg till grund för konventionen.

– Alla ville inte att det skulle bli en riktig konvention. Det var tillfälligheter som låg bakom dess tillkomst, säger Gerard Quinn.
Han menar att en viktig poäng med konventionen är att den lyfter fram individen och han beskriver konventionen som en slags rättviseteori. Gerard Quinn påpekar att det är flera olika idéer om jämlikhet som fogats samman i konventionen.
– Men det är individens rätt till oberoende som utgör själva kärnan.

Gerard Quinn tycker att ett stort värde med konventionen ligger i de processer som den sätter igång i olika länder.
Arbetet med konventionen kräver nya former av samarbeten mellan myndigheter och civilsamhället.
– Det är viktigt att få till stånd en förändringsprocess där civilsamhället finns med vid bordet, säger Gerard Quinn.

Läs även inlägget om rundabordssamtalet på Lagen som verktygs hemsida:

Rundabordssamtal med Gerard Quinn om hur Funktionsrättskonventionen ska förverkligas

Handikappförbunden har samlat en arbetsgrupp med anledning av den statliga översynen av assistansersättningen och LSS (Dir 2016:40).

I direktiven till översynen står det att lagen är svårtolkad och att begreppen måste bli tydligare. Handikappförbunden håller inte med:

– Vi delar inte uppfattningen att lagen är svårtolkad, utan att det istället är den juridiska tillämpningen som brister, säger Pelle Kölhed, vice ordförande i Handikappförbundens styrelse och expert i den statliga översynen av LSS.

I en skrivelse som skickats till den statliga översynen framhåller Handikappförbunden att Sveriges godkännande av Funktionsrättskonventionen inte medger lagändringar som på något sätt försvagar redan lagstadgade rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

Handikappförbunden anser att de centrala begreppen i LSS i första hand måste definieras av den enskilde som omfattas av lagens insatser.

Länk till Handikappförbundens skrivelse

Länk till Handikappförbundens pressmeddelande 

Mental Health Europe har gjort en animerad film om Funktionsrättskonventionens 12:e artikel.

Artikeln handlar om Likhet inför lagen. I artikeln betonas den enskildes medbestämmanderätt i frågor som rör det egna livet. Personer med funktionsnedsättning har rätt att åtnjuta rättskapacitet på lika villkor som andra människor.

FN har rekommenderat Sverige att ersätta förvaltarskap och ställföreträdande beslutsfattande med ett stödjande beslutsfattande.

Hur långt har arbetet med funktionsrätt kommit globalt?

World Policy Analysis Center har nyligen sammanställt statistik som ger en ganska dyster bild av läget i olika delar av världen. 

Nyligen firades tioårsjubileet av Funktionsrättskonventionens födelse. Sedan 2006 har 168 länder ratificerat konventionen, vilket får betraktas som en stor framgång. Men aktuell statistik visar att det finns mycket kvar att göra för att implementera konventionens rättigheter internationellt.

Endast 29 procent av alla barn I Indonesien mellan 6-11 år med funktionsnedsättning går i skolan – för befolkningen i övrigt är motsvarande siffra 89 procent. I USA lever nästan var tredje person med funktionsnedsättning under fattigdomsgränsen.

Siffrorna visar ändå att utvecklingen i flera avseenden går i positiv riktning. Det har exempelvis blivit vanligare att funktionshindrades rättigheter kommer till uttryck i konstitutionella rättigheter.

Men i dagsläget är det endast en fjärdedel av världens länder som garanterar lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning i konstitutionen.

Via den här länken kan du se det aktuella läget för konstitutionella rättigheter i olika länder!