Vi måste börja använda Funktionsrättskonventionen och förstå att den verkligen gäller i Sverige, säger Maria Johansson, FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder, vid ett välbesökt lunchseminarium om Funktionsrättskonventionen i Almedalen tisdagen den 4 juli.
Seminariet arrangerades av Från snack till verkstad i samarbete med systerprojektet Med lagen som verktyg, under projektens gemensamma heldag i Funktionsrätt Sveriges tält i Almedalen. Båda projekten finansieras av Arvsfonden.
Ett återkommande tema under seminariet är behovet av mer kunskap om att Funktionsrättskonventionen faktiskt gäller i Sverige.
Thomas Hammarberg, som varit med i arbetet med att ta fram Barnkonventionen, relaterar till en missuppfattning som finns kring diskussionen att göra Barnkonventionen till svensk lag:
– På grund av den diskussionen är det många som inte tror att Barnkonventionen gäller redan idag, men vi har ratificerat den och har folkrättsligt bundit oss till att genomföra den, säger Thomas Hammarberg.
Annika Jyrwall Åkerberg, människorättsjurist hos Civil Rights Defenders, betonar att det behövs fler utbildningsinsatser om konventionen, inte minst riktade till landets jurister.
Annika Jyrwall Åkerberg hänvisar till en rapport från Myndigheten för Delaktighet som visar att många domare inte känner till Funktionsrättskonventionen.
– Då kan man inte heller göra en tolkning av svensk lag utifrån konventionen, konstaterar Annika Jyrwall Åkerberg.
Sverige snabba med att ratificera
Sverige var relativt snabba med att ratificera konventionen. Vilken betydelse har det haft?
Annika Jyrwall Åkerberg menar att det kan vara en fördel att vara med tidigt, eftersom det ger en möjlighet att vara med och bestämma hur rättigheterna ska tolkas.
– Men arbetet med konventionen stannade av i och med själva ratificeringen, tillägger Annika Jyrwall Åkerberg.
Maria Johansson tror att det här har att göra med vår svenska självbild.
– Vi har en stolt tradition och tycker att vi själva har kommit långt, men ser inte andra länders framsteg och vad som återstår för oss att göra.
Thomas Hammarberg lägger en stor del av ansvaret på Sveriges regering.
– Jag saknar en aktivitet från regeringens sida. Jag hoppas att de nu sitter och arbetar med att besvara de frågeställningar och den kritik som de fått från FN och att civilsamhället får vara med i den processen, säger Thomas Hammarberg.
Det behövs ett arbete på bred front
Panelen var enig om att Funktionsrättsrörelsen behöver arbeta brett med både politiska och juridiska verktyg för att konventionen ska få genomslag.
– Jag tror att vi behöver rättsliga processer så att vi får prejudikat som klargör hur våra lagar ska tolkas utifrån de internationella konventioner vi har ratificerat. Därför är jag oerhört glad att vi har projekten Från snack till verkstad och Med lagen som verktyg, säger Annika Jyrwall Åkerberg.
Ska Funktionsrättskonventionen bli svensk lag? Panelen var inte enig i frågan. Tydligast ståndpunkt i den här frågan uttryckte juristen Paul Lappalainen, som inte tycker att en inkorporering av Funktionsrättskonventionen är rätt väg att gå.
– Det skulle ge politiker ett sätt att komma undan det svåra arbetet och civilsamhället skulle få en förhoppning om att allt kommer att lösa sig om konventionen blir svensk lag – och så är det inte, säger Paul Lappalainen.