Den 18 oktober arrangerade Från snack till verkstad en konferens i Solna om arbetet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Nu finns alla föredrag från konferensen på video!
Medverkande:Thomas Hammarberg, tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter. Andrea Bondesson, jurist på Handikappförbunden, Lars x Nilsson, Regeringskansliet, Malin Ekman Aldén, t f GD på Myndigheten för delaktighet, Johan Vamstad, docent vid Ersta-Sköndal Högskola, Maria Johansson, ordförande för Forum Kvinnor och funktionshinder (FQ), Lars Lindberg, projektledare för Från snack till verkstad och Ines Uusman, styrelseledamot i Handikappförbunden. Moderator:Hanna Gerdes
Från snack till verkstad kommer att välja ut ett fall om assistansersättning som vi överklagar till domstol.
Hör gärna av dig om du har ett fall för oss!
Det vi söker är ett fall där du behöver hjälp med att prata och kommunicera med andra människor, men har förlorat din assistansersättning från Försäkringskassan eller fått betydligt färre timmar beviljade.
Konventionen är inte en lag, men domstolen ska ändå ta hänsyn till det som står i den.
Från snack till verkstad engagerar sig i rättsfall för att försöka få svenska domstolar att tolka svensk rätt och EU-rätt utifrån de krav som ställs i FN-konventionen.
Projektet ska tillsammans med Handikappförbundens medlemsförbund driva fem fall under de kommande tre åren.
Vi kan alltså bara hjälpa till med ett fåtal utvalda fall.
Fyll i formuläret om du har ett fall för oss.
Det vi söker är alltså ett fall där du som haft assistansersättning har förlorat den. Eller har fått betydligt färre timmar. Men du ska ha behov av hjälp med att prata och kommunicera med andra människor.
När personer med funktionsnedsättning driver rättsliga frågor kopplade till sin funktionsnedsättning får de sällan rätt till rättshjälp eller annat juridiskt stöd.
I många fall kan det därför vara svårt för den enskilde att bevaka de rättigheter som definieras i Funktionsrättskonventionen.
– Förvaltningsprocessen anses enklare än allmän process, så därför saknas ofta möjlighet till rättshjälp i fall som drivs i förvaltningsrätten. Det rör frågor som handlar om delaktighet, inkludering och lika rättigheter. Rättshjälp kan vara en förutsättning för att få dessa rättigheter tillgodosedda.
Det påpekar Andrea Bondesson, jurist på Handikappförbunden, med anledning av en aktuell dom från Kammarrätten i Göteborg.
Andrea Bondesson
En man med funktionsnedsättningar nekades personlig assistans av Malmö stad. Han sökte rättshjälp för att kunna bevaka sina rättigheter vid överklaganden av beslutet om assistans.
Förvaltningsrätten i Malmö avslog mannens begäran om rättshjälp och i december 2016 avslog även Kammarrätten i Göteborg mannens överklagan.
Kammarrätten anser att mannen inte har rätt till rättshjälp.
Mannen har svårt att göra sig förstådd, eftersom hans språkliga förmåga är begränsad. Kammarrätten menar att han ändå kan föra sin talan med hjälp av den gode mannen. De hänvisar också till domstolens utredningsskyldighet, som anses hjälpa den enskilde att föra en process.
Andrea Bondesson påpekar att en god man oftast är en lekman utan juridisk skolning och att domstolens utredningsskyldighet eller processledningsansvar inte bidrar särskilt mycket till att kompensera för avsaknaden av rättshjälp.
– Ett exempel är att den enskilde när en överklagan är ofullständig eller på annat sätt inte har utvecklat alla aspekter som tas upp eller inte skickat med all bevisning som omnämns får ett brev av domstolen. I detta kan det stå: “Ni föreläggs att slutföra er talan.” Då är det inte lätt för den enskilde att förstå vad som fattas i överklagan, säger Andrea Bondesson.
Fakta: Rättsskydd/Rättshjälp
Rättsskydd ingår normalt i hem-, villa- och fritidshusförsäkringar, men villkoren kan variera mellan olika försäkringsbolag. Vanligen omfattas inte förvaltningsprocess av rättsskyddet i hemförsäkringarna. Om du saknar en försäkring som täcker kostnaden för en rättslig tvist kan du ha rätt till rättshjälp. Kolla först med ditt försäkringsbolag vad som gäller i ditt fall!
Många ansökningar om rättshjälp får avslag i fall som avgörs i allmän förvaltningsdomstol. Det beror på att förvaltningsdomstolarna enligt förvaltningsprocesslagen har en skyldighet att utreda varje ärende.
Däremot erbjuder ett flertal assistansbolag kostnadsfri juridisk rådgivning i frågor som handlar om personlig assistans.
Lever Sverige upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? Den frågeställningen var också titel för projektet Från snack till verkstads konferens i höstas. Konferensen avslutades med ett panelsamtal.
Paneldeltagare: Ines Uusman, Handikappförbunden, Malin Ekman Aldén, Myndigheten för delaktighet, Maria Johansson ochForum Kvinnor och funktionshinder (FQ). Moderator: Hanna Gerdes
I början av december gick förra statsrådet och rättighetsförkämpen Bengt Lindqvist bort, 80 år gammal.
För oss som lärde känna honom – här i vårt land men också i andra delar av världen – var han en nytänkare som påverkade vår människosyn.
Han lyckades dessutom driva fram viktiga reformer som gav rättigheter till personer som tidigare tenderat att bli hunsade och diskriminerade.
Hans funktionsnedsättning – en ögonsjukdom som började sätta spår redan när han var åtta år och lämnade honom blind i de tidiga tonåren – hindrade honom inte från studier, ett yrkesliv som lärare, ledande roller i handikapprörelsen och en politisk karriär. Som blind var han den förste i Sveriges riksdag och först i Europa på en ministerstol. Hans insatser framstår nu som än mer enastående mot bakgrund av han började sin mission då dagens hjälpmedel inte existerade och personer med funktionsnedsättning inte tillerkändes de rättigheter som nu är självklara.
Lyckligtvis blev han övertalad att skriva memoarer. Boken med den självironiska titeln Blindstyre utkom för fyra år sedan. Där beskrev han hur uppväxten påverkades av den sviktande synen och om den hjälp han fick att övervinna de svårigheter som hopade sig. Tydligt framgår att det stödet påverkade hans människosyn och, senare, hans politiska övertygelser. Mötet med blivande hustrun Gun och samarbetet (bokstavligen) med henne blev centralt för möjligheterna att påverka andra.
“Döva levde isolerade”
Boken är också en historik över de förändringar som faktiskt ägt rum. Vid den tiden fanns överallt hinder som försvårade eller omöjliggjorde funktionshindrades deltagande i samhällslivet, påpekade han:
”Döva levde isolerade utan tolkservice. Vi synskadade hade mycket liten tillgång till litteratur och tidningar. Utvecklingsstörda befann sig fortfarande inom slutna institutioner, och arbetet på att göra den fysiska miljön tillgänglig för rörelsehindrade hade inte kommit igång på allvar. I arbetslivet var funktionshindrade i stor utsträckning hänvisade till några få traditionella yrken.”
Visst finns fortfarande problem kvar och de nämns tydligt i memoarerna. Men otvetydiga framsteg har gjorts och Bengt själv har bidragit kanske mer än någon annan. Han agerade målmedvetet och med enorm energi från de positioner till vilka han utsågs – ordförande för Synskadades riksförbund, ordförande för Handikappförbundens Centralkommitté, ledamot i riksdag och medlem i regering och, slutligen, rollen som FN-rapportör.
Men viktigast var att han i de rollerna bidrog till att utveckla en hållning, en ideologi som visade sig absolut avgörande för att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning – men också speglade en människosyn som fått ännu bredare konsekvenser.
Rättigheterna gäller alla
Han utgick från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och själva tanken att rättigheterna gäller alla. Ständigt påpekade han att kraven på rättvisa, jämlikhet och solidaritet handlade om alla, utan undantag. Och det var samhällets skyldighet att säkerställa att alla, så långt någonsin möjligt, kunde utnyttja sina rättigheter.
Det är den principen som möjliggjort de reformer som vuxit fram: bättre hjälpmedel, vidgade möjligheter till kommunikation, förbättrad tillgänglighet, stängning av nedbrytande institutioner och tillgång till assistansstöd.
Inom socialdemokratin sågs han med tiden av Göran Persson och en del andra i ledningen som alltför ”vänster”. Han hade hårdnackat motsatt sig kompromisser med de nyliberala tendenserna. Tre rubriker i memoarboken fångar hans hållning: Jämlikhetssträvandena blev mitt mantra, Den borgerliga religionen och Socialdemokratisk flathet. In i det sista uttryckte han kritik mot att vården och skolan öppnats för marknadskrafter.
Internationella uppdrag
Han fick lämna de politiska uppdragen men gavs därmed också möjlighet till ökat engagemang internationellt. Han blev ombedd av FN att delta i arbetet att utforma standardregler för funktionshindrades rättigheter – lika möjligheter och deltagande i samhällslivet. När dessa antagits blev hans uppgift att uppmuntra regeringar världen över att verkligen respektera reglerna.
Han reste till en rad länder, tryckte på makthavare och uppmuntrade framväxten av organisationer för personer med funktionsnedsättning. Det var ett arbete som med tiden gjorde det möjligt att inom FN utforma en bindande konvention som sedan antogs av generalförsamlingen 2006.
Detta var historiskt. Äntligen hade det slagits fast att personer med funktionsnedsättning inte skulle behandlas som objekt för välgörenhet utan faktiskt hade rättigheter som alla andra. Den som lagts grunden för det erkännandet var inte minst Bengt Lindqvist.
Av
Thomas Hammarberg,
tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och generalsekreterare för Rädda Barnen och Amnesty International
