Den 13 december i år har Funktionsrättskonventionen funnits i exakt 10 år.
I samband med firandet konstaterar FN att konventionen i många avseenden varit mycket framgångsrik.
Fler än 160 länder har redan ratificerat konventionen.
Men det finns även fortsatt mycket arbete att göra för att implementera rättigheterna för personer med funktionsnedsättning:
– Jag vill markera vikten av ett aktivt samarbete mellan de olika aktörer som är ansvariga för att förbättra de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, säger Andrew Gilmour, FN:s vice högkommissarie för mänskliga rättigheter i ett uttalande.
Här intervjuas Gerard Quinn av Lagen som verktygs projektledare Paul Lappalainen. Han kommer bland annat in på Funktionsrättskonventionens tillkomst och hur jurister kan använda konventionen i praktiken.
Handikappförbunden och Independent Living Institute arrangerade ett gemensamt seminarium vid MR-Dagarna i november.
En av frågorna som diskuterades var en eventuell inkorporering av funktionsrättskonventionen i svensk lag.
Barnkonventionen är på väg att bli svensk lag. Vad skulle det betyda om även Funktionsrättskonventionen gjordes till svensk lag?
– Då skulle domstolarna få en helt annan skyldighet att ta hänsyn till konventionen. Den får en mycket starkare ställning i domstol och hos myndigheter, säger Andrea Bondesson, jurist i Handikappförbundens projekt Från snack till verkstad.
Paul Lappalainen, jurist och projektledare för Independent Living Institutes projekt Lagen som verktyg är mer tveksam till fördelarna med en eventuell inkorporering.
– Problemet är att det saknas påföljder. Det finns inga påföljdsparagrafer kopplade till konventionerna. Risken är att politikerna slipper undan sitt ansvar genom att göra konventioner till lag, säger Paul Lappalainen.
Stellan Gärde, juridiskt ombud och ordförande i Apply Human Rights, betonar vikten av att skadestånd utgår om man bryter mot bestämmelserna i Funktionsrättskonventionen – om och när den blir svensk lag.
– Annars sitter vi där med en massa rättigheter, men det blir ingen effekt av dem eftersom det inte utgår något skadestånd, säger Stellan Gärde.
Handikappförbunden medverkade vid lördagens historiska manifestation för att rädda LSS och den personliga assistansen.
Pelle Kölhed, vice ordförande i Handikappförbunden och expert i LSS-utredningen, framhöll i sitt tal att personer med behov av insatser enligt LSS “måste ges tillgång till dessa insatser fullt ut i den utsträckning det behövs för att de ska kunna leva som andra”.
I och med godkännandet av Funktionsrättskonventionen har Sverige åtagit sig att säkerställa alla människors möjlighet till full delaktighet i samhället. Här ingår rätten att själv få bestämma var och med vem man ska bo och rätten till personligt stöd för att klara sin vardag. Flera av dessa rättigheter ryms inom LSS.
– Trots att Handikappförbunden och flera andra organisationer påpekat vikten av att fokusera på tillämpningen av LSS som rättighetslag och utvärdera lagen utifrån konventionen, valde regeringen en diametralt annan inriktning, sade Pelle Kölhed i samband med manifestationen.
