Tor Gustafsson

Det är viktigt att se arbetet med konventionen som ett ständigt pågående arbete.

Det framhöll Lars Lindberg, projektledare för Handikappförbundens projekt Från snack till verkstad, i samband med projektets konferens hösten 2016.

I sitt föredrag påpekar Lars Lindberg att konventionen kan fungera som ett verktyg på flera olika sätt – den kan användas juridiskt, men även politiskt, pedagogiskt och som ett grundläggande, etiskt förhållningssätt. Konventionen kan exempelvis fungera som ett försvar mot offentliga nedskärningar, den kan inspirera och stimulera till nationell debatt, men även verka mobiliserande inom funktionshinderrörelsen.

Projektet Från snack till verkstad håller på att ta fram en verktygslåda, som ska göra det möjligt för funktionshinderrörelsen att följa upp FN:s rekommendationer till regeringen. Men det blir även en guide till stöd för enskilda personer och en handbok för föräldrar om hur man överklagar, anmäler och driver rättsfall.

Från snack till verkstad är finansierat av Arvsfonden och syftar till att stärka användningen av Funktionsrättskonventionen i Sverige.

Maria Johansson från Forum – Kvinnor och Funktionshinder medverkade vid Från snack till verkstads konferens i oktober för att prata om arbetet med införandet och uppföljningen av Kvinnokonventionen – konventionen om avskaffandet av all diskriminering av kvinnor, CEDAW.

Forum – Kvinnor och Funktionshinder, FQ, ingår i ett nätverk med ett tjugotal organisationer som arbetar för att genomföra skuggrapporter och vara en “blåslampa” på regeringen när det gäller att realisera kvinnokonventionen. Nätverket har även till uppgift att öka kunskapen om konventionen.

Maria Johansson berättar bland annat om organisationens arbete i samband med att Sveriges regering förhördes av FN:s kvinnokommitté i Genève i februari 2016.

– Vi träffade FN-kommittén dagen innan de skulle träffa regeringen. De var oerhört pålästa. De var också väldigt engagerade utifrån ett funktionshindersperspektiv, säger Maria Johansson.

Maria Johansson poängterar att det är viktigt att jobba tillsammans mellan olika diskrimineringsgrunder.

– Jag tror det är så vi kan nå ännu längre i arbetet. Mänskliga rättigheter gäller oss alla, avslutar Maria Johansson.

Den 13 december i år har Funktionsrättskonventionen funnits i exakt 10 år.

I samband med firandet konstaterar FN att konventionen i många avseenden varit mycket framgångsrik.

Fler än 160 länder har redan ratificerat konventionen.

Men det finns även fortsatt mycket arbete att göra för att implementera rättigheterna för personer med funktionsnedsättning:

– Jag vill markera vikten av ett aktivt samarbete mellan de olika aktörer som är ansvariga för att förbättra de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, säger Andrew Gilmour, FN:s vice högkommissarie för mänskliga rättigheter i ett uttalande.

Den irländske juridikprofessorn Gerard Quinn är en av arkitekterna bakom Funktionsrättskonventionen. I november deltog Quinn med ett videoinlägg under en konferensen arrangerad av Independent Living Institutes projekt Lagen som verktyg.

Här intervjuas Gerard Quinn av Lagen som verktygs projektledare Paul Lappalainen. Han kommer bland annat in på Funktionsrättskonventionens tillkomst och hur jurister kan använda konventionen i praktiken.

Gerard Quinn berättar även om International Disability Summer School i Galway, som arrangerades för åttonde gången 2016.

Läs mer om konferensen och Gerard Quinn på webbplatsen för Lagen som verktyg.