Projektet Från snack till verkstad håller ett seminarium under Handikappförbundens öppna kongressdag den 17 maj.
Temat för Från snack till verkstads seminarium är Konventionen som murbräcka – Hur kan funktionsrättsrörelsen använda konventionen som murbräcka för att åstadkomma verklig förändring?
Under den öppna kongressdagen vill Handikappförbunden föra en bred dialog med övriga funktionsrättsrörelsen, beslutsfattare, länsorganisationer, samarbetspartners och andra intresserade kring centrala funktionsrättsfrågor – frågor som är avgörande för framtiden.
Sommarskolan om konventionen arrangeras vid Lillsveds folkhögskola den 23-25 augusti.
Under några sommardagar i slutet av augusti kommer studenter, doktorander och forskare att samlas vid Lillsveds folkhögskola på Värmdö för att fördjupa sina kunskaper om FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
De får samtidigt möjlighet att träffa några av de främsta svenska och internationella experterna och forskarna inom området.
Initiativtagare till sommarskolan är arvsfondsprojektet Från snack till verkstad, som har till uppgift att stärka användningen av konventionen i Sverige.
– Vi arrangerar olika arrangemang inom ramen för projektet, men vi ser att det behövs fler som tar till sig konventionen och börjar arbeta med den inom den akademiska världen. Att nå yngre jurister och akademiker i allmänhet och de med funktionsnedsättning i synnerhethar varit en framgångsfaktor i andra länder och vi hoppas på motsvarande utveckling här, säger Lars Lindberg, projektledare för Från snack till verkstad.
Lars Lindberg, projektledare, Från snack till verkstad
Inspirationen kommer inte minst från Irland. I ett tiotal år har ett studenter och forskare vallfärdat till Galway på Irland för att delta i den världsberömda sommarskola som arrangeras av Centre for Disability Law & Policy vid National University of Ireland Galway.
– Men vår sommarskola är mindre omfattande än den i Galway och mer riktad mot en tydlig målgrupp. Skolan liknar det internat som Centrum för rättvisa arrangerar varje sommar, säger Lars Lindberg.
Thomas Hammarberg är en av föreläsarna vid sommarskolan.
– En nationell MR-myndighet måste ha tänder och kunna kräva att något ska hända, säger Elisabeth Abiri, tidigare ordförande för Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige.
Delegationen lade fram ett förslag om att inrätta en MR-myndighet 2010. Hösten 2016 deklarerade regeringen att det kommer att skapas en oberoende MR-institution, men nu är frågan hur institutionens uppdrag ska formuleras.
Från snack till verkstad träffade nyligen Elisabeth Abiri och Morten Kjaerum, chef för Raoul Wallenberginstitutet. Båda har mångårig erfarenhet av att arbeta med den här frågan och de betonar vikten av att civilsamhället är med i processen från starten.
– Det är viktigt att civilsamhället får ett starkt inflytande i arbetet med en oberoende MR-institution. Och det får man ju om man är med från början, säger Morten Kjaerum.
Oberoende institutioner för mänskliga rättigheter finns redan i en tredjedel av världens länder och i 17 EU-länder.
Just nu pågår ett intensivt arbete inom civilsamhället för att lägga grunden till en oberoende institution för mänskliga rättigheter i Sverige.
En sådan institution ska granska hur Sverige lever upp till FN:s internationella konventioner, bland annat Funktionsrättskonventionen.
Institutionens uppdrag ska även vara att främja och skydda mänskliga rättigheter i Sverige.
Enligt Funktionsrättskonventionen ska varje stat som har antagit konventionen etablera en oberoende mekanism för att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen. Det civila samhället och organisationer som representerar personer med funktionsnedsättning ska också vara fullt delaktiga i övervakningsprocessen.
– Inom funktionshinderområdet finns problemställningar som inte kommer fram ordentligt. Här kan en oberoende MR-institution lyfta fram nya perspektiv och visa på människor som inte blir hörda, säger Morten Kjaerum.
Gerard Quinn, professor i juridik vid National University of Ireland är en av arkitekterna bakom Funktionsrättskonventionen som togs fram för drygt tio år sedan.
I ett samtal med Från snack till verkstads Andrea Bondesson berättar Gerard Quinn om den övergångsperiod vi befinner oss i, inte minst när det gäller synen på psykisk hälsa.
Gerard Quinn lyfter särskilt fram Funktionsrättskonventionens innovativa sätt att se på frågor som handlar om individens autonomi, rättsförmåga och beslutsfattande.
– Genom konventionen har vi lagt grunden, men vi har ännu inte sett någon verklig förändring, säger Gerard Quinn.
Varje sommar sedan 2011 har doktorander, tjänstemän och aktivister kunnat resa till Galway på Irland för att under några intensiva dagar lära sig mer om Funktionsrättskonventionen. International Disability Law Summer School arrangeras i år mellan den 19-23 juni.
Det är funktionsrättsfrågor inom det psykosociala området som står i fokus den här gången. Centre for Disability Law & Policy vid National University of Ireland Galway står bakom utbildningen.
