Vill du påverka vilka frågor som FN ska ställa till Sveriges regering?

Innan Sveriges regering rapporterar till FN om Funktionsrättskonventionen nästa gång ska FN:s övervakningskommitté ta fram en frågelista som de sedan skickar ut till den svenska regeringen.

Nu har du och din organisation möjlighet att lyfta frågor som ni tycker är särskilt viktiga och som ni vill att FN ska ställa till den svenska regeringen. Funktionsrätt Sverige kommer sedan att besluta om vilka förslag till frågor som skickas in till FN.

Diskutera prioriteringar tillsammans i din organisation och använd gärna vår verktygslåda för att lämna kommentarer kopplade till varje artikel i konventionen. Ni kan också skicka underlag till mia.ahlgren@funktionsratt.se

Har inte nått FN i tid

Sverige skulle egentligen ha lämnat sin rapport i januari 2019, men kommunikationen om att den svenska regeringen vill få en frågelista innan rapporten skrivs, så kallad förenklad rapportering, har inte nått fram till FN-kommittén kommer att fastställa en frågelista vid sitt nästa möte i augusti/september 2018 i Geneve. Sverige får sedan ett år på sig att svara i form av en rapport. Sverige kommer därmed tidigast att förhöras av FN tidigast i början av 2020,  men med tanke på den överbelastade kommittén är det möjligt att det tar längre tid.

Skicka in frågor och kommentarer i verktygslådan

I verktygslådan kan du läsa FN:s rekommendationer till Sverige 2014 och se hur rekommendationerna är kopplade till de enskilda rättighetsartiklarna i konventionen. Gå till den artikel i konventionen du är intresserad av och lämna dina kommentarer i kommentarsfältet längst ned på sidan!

Länkar:

Genomgång av artikel 1-33 i Funktionsrättskonventionen i verktygslådan
Skicka in era kommentar  i anslutning till varje rättighetsartikel

Läs mer om alternativrapportering och metoder för uppföljning

Vägledning – steg för steg

 

 

 

 

Dela:

Andrea Bondesson: “Det behövs bättre möjligheter till upprättelse i förvaltningsprocessen”

“Det behövs bättre möjligheter till upprättelse och rättelse i förvaltningsprocessen. Vi behöver resurser för att verkligen kunna använda oss av strategisk processföring och på så sätt ge många fler än den som omfattas av en process möjlighet att åtnjuta sina rättigheter.”

Det säger Från snack till verkstads jurist Andrea Bondesson i ett tal hon höll hos Talerättsfonden mot diskriminering den 22 februari.
Vi publicerar talet i sin helhet.

Andrea Bondesson hos Talerättsfonden
Foto: Lars Lindberg

Jag jobbar i ett projekt som heter Från snack till verkstad och drivs av Funktionsrätt Sverige med stöd av Arvsfonden. Projektet syftar till att stärka genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En av projektets delar består i att tillsammans med Funktionsrätt Sveriges medlemsförbund och externa jurister ta strategiska mål till domstol. Jag sitter även med i Lagen som verktygs styrelse.

Jag tänkte säga några ord om varför det behövs bättre möjligheter till upprättelse i förvaltningsprocessen.

Jag får många rapporter om situationer där grundläggande rättigheter kränks för personer med funktionsnedsättning. Skolor som inte tar sitt ansvar för att tillförsäkra alla elever en skolgång på lika villkor, där särskilt stöd inte ges eller inte ges i tillräcklig omfattning. Där bristande kunskap hos skolpersonal om funktionsnedsättningar leder till att rätten till utbildning kränks.

LSS är en rättighetslag

Nästan varje vecka kan allmänheten höra om fall där personer med funktionsnedsättning förvägras rätten att leva ett oberoende liv i samhället, då personlig assistans dras in eller nekas. Även insatser som ledsagning eller kontaktperson nekas, eller dras in, för personer som har behov av dem.

Dessa insatser enligt LSS är en rättighet. LSS är en rättighetslagstiftning men den tillämpas inte längre så, vare sig av myndigheter eller domstolar. Domstolarna tolkar LSS på ett sätt som strider mot lagstiftningens mål och syfte och mot de ursprungliga förarbetena. Istället för att ge stöd som möjliggör ett liv som andra, i delaktighet och gemenskap, med möjligheter till studier, arbete, fritid och relationer resulterar rättstillämpningen i att personer blir sittandes hemma, blir beroende av sina anhöriga eller rent av tvingas flytta från sina hem. Dessa typer av ärenden hanteras av förvaltningsdomstol, eller av Skolväsendets överklagandenämnd i många frågor som gäller skolan.


Svårt att få rättsskydd

Rättsskyddet i hemförsäkringar täcker vanligen inte förvaltningsprocess. Möjligheten till rättshjälp för denna typer av mål är även starkt begränsad. Varför?
För att förvaltningsdomstolarna ska vägleda den enskilde och processen är tänkt att vara enkel.
Tanken är att den enskilde ska kunna föra sin talan själv. Funkar det?
Mot den enskilde står många gånger en myndighet med jurister och lagstiftningen och rätten är komplex. Vad krävs det exempelvis för en person som bor i en gruppbostad att ges rätt att välja var hen vill bo på lika villkor som andra? Att förhindra att en kommun ändrar eller beslutar om verkställighet på ett sätt som de facto innebär en tvångsförflyttning? När kommunerna som enda skäl i princip anger att det boende som den enskilde ska flytta till också fungerar bra. Det krävs mycket, väldigt mycket.

I ett fall som Stellan och jag var involverade i hade den enskilde först tagit sitt fall ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen. Hela situationen började 2014. Vi kom in i vända två, med den kommun där boendet faktiskt var placerat. I domstolen argumenterades utifrån LSS, regeringsformen, diskrimineringslagen och hyreslagen samt Europakonventionen, men även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det låg omfattande utredningar bakom dessa processer. I kammarrätten gavs den enskilde rätt att bo kvar där han ville. Kammarrätten fastslog att Europakonventionen var tillämplig i målet och majoriteten ansåg dessutom att en flytt saknade stöd i lag eftersom den även stred mot LSS. Minoriteten gjorde istället en proportionalitetsbedömning och fann att den enskildes skäl för att få bo kvar vägde tyngre än kommunens intresse av att han skulle flytta.


En dom som vi kan använda

Det här fallet är ett exempel på strategisk processföring och vad den kan innebära. Den enskilde fick inte bara rätt att bo kvar utan domstolen fann även att Europakonventionen var tillämplig i detta mål. Denna dom, även om den inte är från Högsta förvaltningsdomstolen, är något som vi kan använda i den fortsatta processen framåt för att stärka rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utan juristhjälp hade det inte varit möjligt att driva fallet såsom gjordes och som också resulterade i att den enskilde fick rätt.


Strategisk processföring kräver resurser

Projektet som jag jobbar i får emellertid inte själv driva eller bekosta rättsfall utan vi är beroende av att samarbeta med andra aktörer, såsom jurister som är villiga att ta på sig ärenden pro bono. Befintliga funktionshinderorganisationer har inte heller tillräckliga möjligheter att driva ärenden. Strategisk processföring behövs som ett sätt att stärka rättigheter och komplettera intressepolitiskt opinionsarbete. Det räcker emellertid inte med frivilliginsatser. För att få genomslag för diskrimineringsskydd och för mänskliga rättigheter krävs ett gediget utredningsarbete och en väl förberedd process. För att möjliggöra detta krävs resurser.


Vi behöver resurser

Det behövs bättre möjligheter till upprättelse och rättelse i förvaltningsprocessen. Förvaltningsprocessen ger inte lika möjligheter till parterna: en myndighet med jurister eller i varje fall juridisk kompetens och den enskilde som antas kunna föra sin talan själv. Jag ser även att rättsutvecklingen går bakåt när det gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi behöver resurser för att verkligen kunna använda oss av strategisk processföring och på så sätt ge många fler än den som omfattas av en process möjlighet att åtnjuta sina rättigheter.

Andrea Bondesson, MR-jurist, Från snack till verkstad 

Dela:

Inbjudan till sommarskola om funktionshinder och mänskliga rättigheter

I augusti förra året arrangerades den första sommarskolan med fokus på Funktionsrättskonventionen på Värmdö.

Den 21-24 augusti 2018 arrangeras en sommarskola med fokus på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Arrangör är Funktionsrätt Sveriges projekt Från snack till verkstad i samarbete med Raoul Wallenberg Institutet.

På sommarskolan kommer du att få lyssna till de några av de främsta svenska och internationella experterna och forskarna inom området. Sommarskolan innehåller både föreläsningar och interaktiva workshops.

Några av föreläsarna:

Gerard Quinn, den internationellt ledande forskaren om konventionen 
Morten Kjaerum, chef för Raoul Wallenberg Institutet 
Rune Halvorsen, Högskolan i Oslo

Ur kursinnehållet:

• Hur ska rättigheterna i konventionen bli verklighet?
• Hur delaktiga är personer med funktionsnedsättning i Sverige och i andra länder?
• Universell utformning som en mänsklig rättighet

Plats

Furuboda folkhögskola, Åhus i Skåne.

Vem kan delta?

Kursen vänder sig främst till studenter på juristlinjen, mänskliga rättigheter eller samhällsvetenskapliga ämnen samt doktorander som forskar om funktionshinder eller mänskliga rättigheter. Även jurister som gör notarietjänstgöring är välkomna att söka. Vi ser särskilt positivt på sökanden med egen funktionsnedsättning.

Obs! Antalet platser är begränsat. Vi gör ett urval bland de ansökningar som kommer in och återkommer med besked till de som erbjuds plats på sommarskolan.

Vad kostar det?

Sommarskolan är kostnadsfri för dig som blir antagen, men resekostnader till utbildningen ingår inte.

Det kommer även att finnas viss möjlighet för de som inte ingår målgruppen att delta i sommarskolan till självkostnadspris. H
ör av dig per mejl till lars.lindberg@funktionsratt.se om du inte är med i målgruppen men ändå vill delta i sommarskolan.

Har du några frågor?

Då är du välkommen att höra av dig per mejl till lars.lindberg@funktionsratt.se.

Röster från förra årets deltagare:

”Det var väldigt givande och kul, det förändrade verkligen mitt perspektiv på funktionsrättigheter!”

”Väldigt bra föreläsare och bra mix av deltagare med olika bakgrund.”

”Sommarskolan var väldigt bra, duktiga föreläsare samt trevliga deltagare.”

Ansökan

Ansökningstiden för sommarskolan har gått ut!
 
 

 

 

Om projektet

Funktionsrätt Sverige bedriver med stöd av Arvsfonden ett treårigt projekt om att stärka användningen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige och för att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter enligt den. Mer information om projektet finner du på funktionsrattskonventionen.se.

 

Dela:

Funktionsrättsguiden är här!

Illustration: Att överklaga
Illustration: Mattias Gordon

Från snack till verkstad har tagit fram en webbaserad guide till stöd för enskilda personer med funktionsnedsättning som vill anmäla eller överklaga kränkningar av mänskliga rättigheter.

Guiden presenterades den 13 februari och är nu tillgänglig på webben.

Funktionsrättsguiden ska vara ett stöd för enskilda och och för rättsombud och andra som arbetar med att hjälpa enskilda. En viktig del i guiden är en överskådlig presentation av rättighetsartiklarna i Funktionsrättskonventionen.

Men den innehåller också  en hel del matnyttig information om handläggningsregler hos svenska myndigheter och information om hur du kan argumentera för att domstolar och myndigheter ska ta hänsyn till Funktionsrättskonventionen, trots att den inte är lag i Sverige.

Här är länken till Funktionsrättsguiden

Dela:

Guide, konferenser och sommarskola under intensivt projektår

Nu går projektet in i det tredje och sista projektåret. Ett intensivt år ligger framför oss med flera spännande arrangemang.

Under vintern och våren presenteras bland annat Funktionsrättsguiden – en digital guide för hur man kan åberopa sina mänskliga rättigheter.  Vi kommer också att presentera en verktygslåda för funktionshinderrörelsen.

  • Den 17 april arrangerar vi en heldagskonferens i på Allaktivitetshuset i Sundbyberg om Funktionsrättskonventionen och svensk rätt. Särskilt fokus kommer att läggas på Artikel 19 i konventionen, som handlar om rätten att leva självständigt och att delta i samhället. En rad svenska och internationella forskare kommer att medverka vid konferensen. Program läggs ut inom kort.

  • Vi kommer även att arrangera en heldagskonferens i maj om uppföljning och statistisk kring Funktionsrättskonventionen. Datum och program läggs ut i februari.

  • Den 21-24 augusti genomför vi en sommarskola för doktorander och Masterstudenter om funktionshinder och mänskliga rättigheter. I år genomförs den på Furuboda Folkhögskola i Skåne och i samarbete med Raoul Wallenberginstitutet i Lund. Information om ansökan kommer läggas ut i februari på vår webbplats.
Förra året arrangerades projektets sommarskola på Värmdö.
Dela:
Translate »