Konferensrapport: Kan vi utvärdera bättre?

Fredagen den 25 maj 2018 arrangerade Från snack till verkstad en heldagskonferens om uppföljning av Funktionsrättskonventionen och Agenda 2030. Ledande forskare och ansvariga myndighetsrepresentanter samlades på Coor konferens i Stockholm för diskutera hur man kan arbeta för att ta fram mer relevant statistik och bättre indikatorer.

– Sammantaget visar konferensen att många av de problem som Sverige har med uppföljningen av konventionen och som FN-kommittén pekade på 2014, kvarstår, skriver Lars Lindberg, projektledare för Från snack till verkstad i rapportens inledning.

Ett av de kvarstående problem som lyfts fram i rapporten är avsaknaden av en myndighet med sammanhållet ansvar för statistik om personer med funktionsnedsättning.

Metoderna för statistisk uppföljning som används i Sverige sätts också i relation till andra länders sätt att arbeta med frågorna.

Länk till konferensrapporten:

Konferensrapport: Kan vi utvärdera bättre?

 

 

Dela:

Nu ska Sverige svara FN om Funktionsrättskonventionen

Nu har FN publicerat sina frågor till Sveriges regering om hur väl Sverige lever upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Funktionsrättskonventionen. Frågorna ska besvaras den 1 oktober 2019. Sverige får frågor om de flesta artiklarna i konventionen, med utgångspunkt i de rekommendationer som FN lämnade till Sverige 2014.

Funktionsrätt Sverige har samordnat civilsamhällets bidrag inför framtagandet av frågelistan. Slutsatsen från det arbetet är att ingen av rekommendationerna har åtgärdats fullt ut. De flesta rekommendationerna har inte hanterats överhuvudtaget.

Funktionsrätt Sverige skriver:

“När det gäller rätten att kunna leva självständigt har utvecklingen gått bakåt, i direkt motsättning till rekommendationen om tillräckliga resurser för personlig assistans. Man kan därmed säga att Sverige har fått bakläxa, vilket inte ligger i linje med Sveriges höga ambitioner om mänskliga rättigheter i utrikespolitiken.”

Framöver kommer Funktionsrätt Sverige även att ansvara för samordning av en alternativrapport som beskriver hur väl Sverige lever upp till konventionen på olika prioriterade områden.

Projektet Från snack till verkstad har tagit fram en verktygslåda för civilsamhällets arbete med uppföljning av konventionen utifrån FN:s rekommendationer. Läs mer om uppföljningen och alternativrapportering via den här länken.

Länk : FN:s frågelista på svenska

 

 

 

 

 

Dela:

Juridiska erfarenheter presenterades vid seminarium

Lars Lindberg
Lars Lindberg, projektledare för Från snack till verkstad

Projektet Från snack till verkstad har under snart tre års tid verkat för att stärka användningen av Funktionsrättskonventionen i Sverige. Projektet har tagit fram en webbaserad funktionsrättsguide, men även hjälpt medlemsförbunden i Funktionsrätt Sverige i arbetet med att driva enskilda fall till domstol. Den 24 september presenterades erfarenheterna från projektets juridiska arbete vid ett heldagsseminarium i Funktionsrätt Sveriges lokaler i Sundbyberg.

Svenska myndigheter och domstolar ska tolka svensk rätt i ljuset av Funktionsrättskonventionen, men det är svårt att få gehör för betydelsen av internationella konventioner i svenska domstolar.

– Det är svårt att få fäste i domstol för “konventionskonforma” tolkningar av svensk rätt. Inte i något av de fall vi engagerat oss i har domstolarna tagit hänsyn till argument utifrån Funktionsrättskonventionen och bara i ett fall har de tagit hänsyn till Europakonventionen, säger Andrea Bondesson, jurist i Från snack till verkstad.

Andrea Bondesson
Andrea Bondesson, jurist, Från snack till verkstad

Men projektet har haft framgångar i det juridiska arbetet. Stellan Gärde, juridiskt ombud, berättade om ”fallet Anders”, som avgjordes i Kammarrätten förra hösten. Kammarrätten kom fram till att kommunens beslut att tvinga Anders att flytta från sitt boende stod i strid med Europakonventionen.
– Alla som drivit liknande fall tidigare har varit med om att Europakonventionen bara viftats bort. Nu kan man inte göra det längre, säger Stellan Gärde.

Stellan Gärde, juridiskt ombud
Stellan Gärde, juridiskt ombud

Under hela projekttiden har Från snack till verkstad samarbetat med projektet Lagen som verktyg, som också medverkade vid seminariet. Båda projekten är finansierade av Arvsfonden.

Heldagsseminariet avslutades med en diskussion om hur civilsamhället kan arbeta vidare med att stärka rättighetsperspektivet i Sverige och i det svenska rättsväsendet.

 

Dela:

Föredrag från Sommarskolan 2018

Gerard Quinn på sommarskolan 2018
Gerard Quinn på sommarskolan 2018

Under den närmaste tiden kommer vi att publicera ett flertal föredrag från Sommarskolan om funktionshinder och mänskliga rättigheter, som ägde rum vid Furuboda folkhögskolan den 21-24 augusti. Redan idag kan du ta del av Gerard Quinns introduktionsföreläsningar om Funktionsrättskonventionen.

Här är länken till föredragen:

https://funktionsrattskonventionen.se/foredrag-vid-sommarskolan-20

Dela:

“Sommarskolan är viktig för Sverige”

Professor Gerard Quinn är världsledande forskare när det gäller Funktionsrättskonventionen och ledare för den världsberömda International Disability Law Summer School i Galway. Han medverkade på Sommarskolan om funktionshinder och mänskliga rättigheter på Furuboda folkhögskola den 21-24 augusti 2018, både som föreläsare om konventionen och som ledare för det avslutande rättegångsspelet (Moot Court) om funktionsrätt.

– Sommarskolan i Sverige är viktig av flera skäl. Sverige har en lång tradition av social utveckling och funktionshinder. Jag tycker att det är dags att uppdatera den här modellen genom att ta in betydelsen av mänskliga rättigheter, säger Gerard Quinn.

Konventionen som verktyg

Gerard Quinn betonar också hur viktigt det är att lära sig använda Funktionsrättskonventionen som verktyg för förändring.

– Konventionen kan inte bara användas för att kritisera funktionshinderpolitiken, utan den kan också bygga nya modeller och skapa en ny funktionshinderpolitik.

Sverige har ratificerat Funktionsrättskonventionen och FN:s övervakningskommitté för konventionen kommer inom något år att ge Sverige nya rekommendationer för hur rättigheterna ska införas. Gerard Quinn tycker att det viktigaste Sverige behöver göra är att bygga upp en oberoende, nationell MR-institution.

– Den ska gälla för alla, men kan visa sig vara särskilt viktig för personer med funktionsnedsättning, betonar Gerard Quinn.

Mini-institutioner

Gerard Quinn framhåller att Sverige saknar en del när det gäller att uppfylla konventionen, framförallt när det gäller “Independent Living”.

– Jag anser att gruppboenden egentligen är att betrakta som “mini-institutioner”. Det finns många länder som rör sig bort ifrån den modellen. Ni kan lära av dem, säger Gerard Quinn.

Gerard Quinn efterlyser också att den akademiska världen i Sverige tar en mer aktiv roll i förändringsarbetet, i samverkan med civilsamhället.

– Samarbeten mellan funktionshinderrörelsen och universiteten kan utvecklas och bli riktigt kraftfulla.


Intervjun med Gerard Quinn genomfördes i samarbete med projektet Lagen som verktyg. Sommarskolan 2018 arrangerades av Från snack till verkstad i samarbete med Raoul Wallenberg Institutet i Lund.

Dela:
Translate »