Funktionsrättskonventionen om rätten att leva oberoende och delta i samhället

006-00_14_14_18-still001
Andrea Bondesson

2014 kritiserades Sverige av FN-kommittén som bevakar funktionsrättskonventionen. Kritiken gällde neddragningarna av den statliga ersättningen för personlig assistans. Framförallt riktades skarp kritik mot den alltmer restriktiva tolkningen av ”grundläggande behov” och ”andra personliga behov”.
– Vad som kan krävas enligt konventionen är att Sverige fullt ut ska tillämpa de rättigheter som redan har genomförts på ett icke diskriminerande sätt, säger Andrea Bondesson, jurist på Handikappförbunden.

Sverige har ratificerat funktionsrättskonventionen, vilket innebär att riksdagen har godkänt att Sverige ska vara bunden av konventionen. Domstolarna ska, om det behövs för att fullgöra de rättigheter som finns i konventionen, tolka svensk rätt mot ljuset av funktionsrättskonventionens rättigheter. Men i praktiken använder sig domstolarna sällan av internationella konventioner för att tolka betydelsen av svensk rätt.

Rätten att leva oberoende och delta i samhället

funktionsrättskonventionens syfte är att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning fullt åtnjutande av sina mänskliga rättigheter på lika villkor som andra. Det framgår av den första artikeln i konventionen.

Artikel 19 i konventionen slår fast rätten för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att delta i samhället med lika valmöjligheter som andra personer. Den innefattar bland annat möjligheten att välja sin bosättningsort och personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället. Personer med funktionsnedsättning har rätt till det stöd som de behöver för att kunna leva ett fullt inkluderat och delaktigt liv i samhället, däribland personlig assistans.

Sverige får inte “backa”

Neddragningar inom personlig assistans kan bryta mot rättigheterna som anges i funktionsrättskonventionen. Sverige får inte “backa” från redan införda rättigheter och måste fortsätta tillämpa de rättigheter som redan gäller enligt LSS och socialförsäkringsbalkens 51:a kapitel. Begränsningar av dessa rättigheter får endast göras i vissa särskilt allvarliga situationer, exempelvis om en konventionsstat befinner sig i finansiell kris. Sverige befinner sig inte i en sådan finansiell kris.
– Men bara för att Försäkringskassan eller en kommun fattar ett negativt beslut om assistansersättning eller personlig assistans innebär det inte att Sverige kränker rättigheterna för en person med funktionsnedsättning. För att Sverige ska kunna anses kränka rätten till stöd enligt funktionsrättskonventionen krävs att personen i fråga har rätt till stöd enligt konventionen, säger Andrea Bondesson.

 

Artikel 19 i sin helhet:

Rätt att leva självständigt och att delta i samhället

Konventionsstaterna erkänner lika rätt för alla personer med funktionsnedsättning att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer och ska vidta effektiva och ändamålsenliga åtgärder för att underlätta att personer med funktionsnedsättning fullt åtnjuter denna rätt och deras fulla inkludering och deltagande i samhället, bl.a. genom att säkerställa att

  1. a) personer med funktionsnedsättning har möjlighet att välja sin bosättningsort och var och med vem de vill leva på lika villkor som andra och inte är tvungna att bo i särskilda boendeformer,
  2. b) personer med funktionsnedsättning har tillgång till olika former av samhällsservice både i hemmet och inom särskilt boende och till annan service, bl.a. sådant personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet från samhället, samt
  3. c) samhällsservice och anläggningar av- sedda för allmänheten är tillgängliga på lika villkor för personer med funktionsnedsättning och svarar mot deras behov.

 

Dela:

Lämna en kommentar

Translate »